Grön Ungdom: Snart är det mer plast än fisk i havet – agera!

I veckan pågår FN:s havskonferens som Sverige anordnar tillsammans med Fiji. Det är ett historiskt möte på många sätt, det är dels det största Sverige har anordnat i FN-sammanhang men sen är det också den största havskonferensen någonsin. 

6000 delegater från olika håll har samlats i FN:s högkvarter för att diskutera hur man ska rädda världshaven. Intresset för havsfrågan har aldrig varit större och den kris som haven står inför har aldrig varit allvarligare.

Det ser dystert ut för världens hav, välgörenhetsorganisationen Ellen MacArthur Foundation rapporterar om att det till 2050 är mer plast än fiskar i haven. Utöver det är övergödningen, försurningen och överfisket andra faktorer som bidrar till det dystra läget. 

Havskonferensen kommer därför inte en dag för tidigt, utan en global samverkan finns det inget slut på krisen. För oss i Sverige är Östersjön det närmaste exemplet på ett innanhav i kris. 

Under de senaste decennierna har jordbruksmarken och industrier i anslutning till Östersjön släppt ut flera miljoner ton kväve och fosfor. Näringsämnen som är en direkt orsak av kraftiga algblomningar, övergödning och försurning. 

SMHI slår redan nu larm om att hela 15 procent av Östersjöns havsbotten är syrefri och död, detta blir världens största yta av död havsbotten. 

Samtidigt ser man hur den biologiska mångfalden minskar för varje år, Östersjön är ett bräckt vattenområde som tidigare har haft en enorm artrikedom. En mångfald av djur och växter som levt i symbios dör nu ut i rask takt. 

Arbetet går dock sakta framåt, för bara några dagar sen invigdes bland annat ett nytt reningsverk på Kalingrad. Kalingrad är en rysk stad i anslutning till Östersjön som under en lång tid varit en av de värsta förorenare i området. 

Reningsverket är därför en stor vinst, men tid för firande finns inte. Nu måste den svenska staten ta ledarrollen i räddningsuppdraget av Östersjön genom att bland annat genomföra åtgärder som en höjd avgift på handelsgödsel och flera marina reservat med fiskeförbud. 

Havskrisen är dock precis som klimatkrisen, vi kan göra mycket nationellt men haven har inga nationella gränser. Utan ett tätt globalt samarbete är de förlorade för alltid. 

Havskonferensen är ett bra steg på vägen i att stärka och precisera FN:s miljöprogram (UNEP) havsarbete. Detta för att få med sig andra länder på åtgärder som hindrar och reglerar direkta utsläpp av näringsämnen och plastavfall i vattendrag. 

Lösningarna är många men tiden är knapp. Haven är bland det viktigaste vi har på jorden. Nu i bländande solljus och blomstrande grönska förknippar man havet med bad, sommar och avkoppling, men haven ger oss mycket mer än så. Det ger oss dricksvatten, mat, syre och reglerar på många sätt vårt klimat. 

Förenklat så kan vi inte ha en frisk planet utan friska hav. Idag på den internationella havsdagen är det läge att påminnas om att världens största yta av död havsbotten ligger på vår bakgård. Det är dags att agera.

Mona Hagi,
miljöpolitisk talesperson Grön Ungdom