Varje år dödas miljontals kännande individer – nej till kräftskivor

I dessa tider sätter sig många och slurpar i sig kräftsaft från klor och huvuden. I Sverige konsumerar vi runt fem miljoner kilo på kräftskivorna i augusti, vilket är världsrekord. Men att döda miljontals kännande individer är knappast ett rekord att vara stolt över.

Jag deltog själv i denna svenska tradition i många år. Även jag sög i mig den syrliga vätskan från kräftorna iklädd festlig hatt och färgglad haklapp. Ärligt talat var jag inte särskilt förtjust i smaken. 

Och egentligen kändes det ganska äckligt att suga på döda kroppsdelar och ta bort bajsranden. Det var istället andra saker som gav positiva associationer: sensommarvärme, feststämning, fin natur och trevligt sällskap.

När jag satt och knäckte klor och sög ur huvudet på kräftorna så tänkte jag faktiskt inte på att det var en individ framför mig. En individ som hade berövats sitt liv och som jag på någon minut hade kastat åt sidan. 

När jag idag tittar på kräftan och andra djur så tänker jag inte längre på mat. Jag ser ett djur som för inte länge sedan var en kännande individ med ett liv som var värdefullt för henne.

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) skriver på sin hemsida: "Flodkräftan representerar ett stort kulturellt, socialt och ekonomiskt värde." Det är symptomatiskt att de missar att nämna att kräftan har ett värde för sig själv också. Vi har all anledning att anta att kräftan, liksom andra djur, vill leva och undvika smärta.  

Men kan kräftan verkligen uppleva smärta? Baserat på den senaste forskningen på området skriver en panel av vetenskapsmän inom Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet: 

"De största av dessa djur (tiofotade kräftdjur) har komplexa beteenden och verkar ha en viss grad av medvetande. De har ett signalsystem för smärta och påtaglig förmåga till inlärning."

Ibland blir jag anklagad för antropomorfism, att jag sätter mänskliga egenskaper på djur. En av världens främsta djurexperter, Frans de Waal, som är både psykolog och etolog, tycker att antropomorfism inte alls är lika problematiskt som antropoförnekande, ett nytt begrepp han lanserade i sin senaste bok "Are We Smart Enough to Know How Smart Animals Are?".

Det betyder att vi utan anledning förkastar så kallade mänskliga drag hos djur, endast för att de inte är människor. Vi människor har ett starkt behov av att känna oss unika. 

Men eftersom människor och djur är delar av samma evolutionära träd är det inte alls förvånande att vi i hög grad har liknande beteenden, tankar och funktioner.

Det är trevligt med traditioner men måste det vara på bekostnad av andra? Låt oss behålla roliga hattar, sångerna, månar och festligheterna för de av oss som gillar sensommar-traditioner. Men dödandet av oskyldiga vattendjur är en tradition som gärna får bli en historisk relik. 

Om du gillar att sitta och pilla i maten så rekommenderas kronärtskockor med krondill och citron. Istället för att knäcka ben och suga från huvuden kan du med gott samvete njuta av växtdelar och få fräsch citronsmak i munnen.

Martin Smedjeback,
ordförande i Save Movement Sverige