Sofia, 23: Det här är ett öppet brev till dig som våldtog mig

Detta är ett öppet brev till dig som tog makten över MIN kropp. Till dig som tog dig friheten att röra mig. Till dig som tog ett kraftigt tag om mig och som höll fast mig när jag försökte streta emot innan jag blev som paralyserad. Till dig som fortsatte trots att jag låg där med tårar som rann nedför mina kinder. 

Till dig som sa till mig att jag får skylla mig själv som då hade den kroppen som jag hade. En grej jag undrar är hur du egentligen tänkte? 

För att jag får "skylla mig själv" är ren bullshit. Jag ska kunna få se ut precis som jag vill utan att du ska tro dig ha rätten till att röra mig. För min kropp är min kropp, och den äger inte du, och så är det bara.

Sedan tror jag inte att du förstår vad du faktiskt har orsakat. Jag tror inte du förstår hur mycket du faktiskt skadat mig psykiskt, och inte bara mig, utan även alla mina nära och kära som får och har fått se hur dåligt jag mår. 

På grund av dig så kan jag fortfarande få flashbacks, och på grund av dig så gick det till och med så långt att jag för ett par veckor sedan fick åka in med ambulans till psyk där jag blev inlagd, och på grund av dig så blev min ätstörning tusen gånger värre. 

Vad är det som får vissa att tro att sådant här ens är okej? Jag fattar det verkligen inte, för det här är inte acceptabelt för fem öre, och jag blir verkligen så fruktansvärt arg och frustrerad att jag knappt ens finner ord. 

Hur många ska egentligen behöva bli offer för sånt här? Hur många ska behöva få sina liv förstörda på grund av folk som inte fattar vad som är rätt och vad som är fel? 

Hur svårt ska det egentligen vara att förstå ett nej? Ett enkelt nej som egentligen ska vara så lätt att förstå, som man egentligen ska ha lärt sig ända sedan barnsben, men som vissa inte verkar förstå? 

Jag fattar verkligen inte. Och en till grej som gör mig väldigt arg är att folk väldigt lätt kan säga till oss vad vi ska göra för att inte råka ut för något. Sluta bara upp med det och lär istället dem som håller på med sån här skit att sluta våldta. 

För ansvaret ligger inte hos oss, och vi ska inte behöva tänka på vad vi måste göra för att inte råka ut för något. Det är som sagt inte vårat ansvar, för oavsett så får man inte röra någon annan utan ett samtycke till det, och så är det bara. 

Och innan jag avslutar denna text så vill jag även bara säga dig som tog dig friheten att röra mig ett par sista ord, och det är att du ska veta att du inte lyckas med att knäcka mig något mer. 

Jag må garanterat bryta ihop flera gånger igen, men oavsett hur många flashbacks jag än kommer hinna få och oavsett hur många gånger till jag än kommer hinna falla så ska du ändå inte få förstöra mig mer, för du har redan förstört mig tillräckligt. 

Även fast att jag aldrig kommer kunna bli den Sofia som jag en gång var så ska jag se till att iallafall komma tillbaka starkare än någonsin, för i slutändan så ska det vara jag som ska bli vinnaren och du förloraren, och så är det bara. Punkt slut.

Sofia Strömdahl