33 barn är döda – socialtjänsten gör fortfarande ingenting
Mari Rickardsson: "Vi är vanliga mammor till vanliga barn och vi kommer från hela landet. Vi har bönat och bett, vi har stångat våra pannor blodiga. Är det socialtjänsten som ska bestämma över liv och död?"
Är det socialtjänsten som ska bestämma över liv och död? Eller borde någon annan överta ansvaret för de personer som behöver hjälp med sitt bruk av läkemedel eller droger?
Vi är 33 mammor som medverkar i boken "Vi begravde våra barn", där vi har samlat berättelser som beskriver den kamp vi förde för att våra barn skulle få hjälp. Hjälp att överleva. Vi är vanliga mammor till vanliga barn och vi kommer från hela landet. Vi har bönat och bett hos socialtjänsten, vi har stångat våra pannor blodiga.
Några av oss hade barn som inget hellre vill än vara på behandlingshem, andra hade barn vars hjärnor var så kidnappade av droger att de inte kunde fatta livsavgörande beslut. Den som utvecklat en beroendesjukdom kan inte själv ta ansvar för det allvarliga sjukdomstillstånd de utvecklat till följd av droger och/eller läkemedel.
Våra barn dog. Alla 33. För oss är denna sorg och saknad evighetslång.
Varje år ökar antalet dödsfall av läkemedel och narkotika. Vi är uppe i 1 000 dödsfall per år och inga åtgärder sätts in för att stoppa denna utveckling. Man vet att den psykiska ohälsan hos barn ökar. Vet man om att den fysiska hälsan kan påverka den psykiska hälsan?
Socialtjänstens utredningstider och brist på samverkan med övriga aktörer sätter våra barns liv på spel. I dagsläget hänger alla beslut på vad den enskilda socialsekreteraren fattar för beslut, vilka åtgärder som beviljas. Om några åtgärder alls beviljas. Vi skulle inte låta socialtjänsten överta beslutsfattandet gällande andra livshotande tillstånd.
För den som söker hjälp för sitt missbruk av läkemedel och/eller droger borde hjälp finnas att tillgå omgående eftersom döden hela tiden lurar runt hörnet. Vägen till ett drogfritt behandlingshem borde vara spikrak, inte kräva månaders utredningstid.
Kanske många tycker att den som börjat ta droger eller läkemedel får skylla sig själv. Att de får stå sitt kast. Men ingen människa vill fastna i någon form av beroende. En människa som är på väg in i ett beroende behöver omedelbar hjälp att bryta detta.
En människa som redan är beroende behöver ännu mer hjälp. Omedelbart.
Mari Rickardsson,
Medförfattare till boken "Vi begravde våra barn"
