Låt inte Afrin bli ett nytt Halabja – nu måste omvärlden agera!

Idag är det trettio år sedan den kurdiska staden Halabja bombades med kemiska vapen, troligtvis nerv- och senapsgas, av dåvarande diktatorn Saddam Husseins Baath-regim. Minst 5 000 oskyldiga dog en plågsam död.

Hjärnan bakom folkmordet i Halabja var "Slaktaren från Bagdad” Ali Hassan al-Majid, mer känd som Kemiske Ali. Efter det senaste Irak-kriget dömdes han till döden fyra gånger och avrättades 2010.

”Slaktaren från Bagdad” var även den ytterst ansvarige för Saddam-regimens brutala utrotningskampanajen Anfal som pågick mellan åren 1980-1991 och kostade 182 000 människor livet i södra Kurdistan. Förintelsekampanjen omfattade förutom systematiskt folkmord, även arresteringar, tortyr, tvångsförflyttningar och utplåning av hela kurdbyar.

Massgravar av människor i olika åldrar, en stor andel barn, upprättades överallt i Irak. Under Anfal-kampanjen konfiskerade Bagdad-regimen de bortdrivna kurdernas egendomar. Man brände, förstörde och ödelade byar och större städer. Bland de nästan fem miljoner kurderna i Irak är det svårt att hitta någon som inte förlorat en familjemedlem eller nära anhörig som drabbats i Anfal-kampanjen. 

Bombningen av ”kurdernas Hiroshima” väckte först ingen särskild stor uppmärksamhet i övriga delar av världen. Det kan bero på att de ekonomiska intressen gick före de mänskliga rättigheterna.

En liknande situation kan utspela sig inför våra ögon vilken minut som helst, denna gång i syriska delen av Kurdistan, i den autonoma regionen Rojava.

Sedan den 20 januari i år bombar den turkiska militären urskillningslöst den kurdiska regionen Afrin som ligger i nordvästra Syrien. Enligt FN-organet UNICEF och Syriska människorättsobservatoriet i London (SOHR) har många civila kurder, assyrier, araber och turkmener mist sina liv i de turkiska bombningarna. Röda Korset uppger att Turkiet slagit ut el- och vattenförsörjningen till Afrin. Den despotiske turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogans armé har nu närmat sig staden Afrin som under de senaste åren har varit en tillflyktsort för alla andra syrier som flytt från jihadister och diktatorn Bashar al Assads soldateter.

Trots att FNs säkerhetsråd beslutat om eldupphör genom resolution 1402 i slutet av februari, anfaller Turkiet ändå kurderna i grannlandet Syrien. Skulle NATO, EU och FN vara lika passiva om Ryssland ockuperade till exempel Gotland? Knappast!

Vad som oroar oss mest dock är att det med jämna mellanrum kommer obekräftade uppgifter om att Turkiet använder kemiska stridsmedel mot civilbefolkningen i Afrin. Bara rykten om kemiska stridsmedel väcker starka känslor hos världens drygt 40 miljoner kurder, men det borde även oroa hela världen. 

Det är utmärkt att Storbritannien och världssamfundet agerar bestämt inför uppgifterna om att den ryske dubbelagenten Sergei Skripal kan ha utsatts för nervgas i London nyligen, men vi skulle vilja se samma engagemang för kurderna i Syrien också. Det är inte för sent att agera.

Till sist: Kurderna hyllades mycket i samband med belägringen av Kobanî för sina hjältemodiga insatser mot terrorrörelsen Daesh men just nu när Daesh nästan utplånats lyser det internationella stödet med sin frånvaro. Bristen på stöd till kurderna kan få allvarliga konsekvenser. 

Risken att Turkiet använder kemiska stridsmedel mot civilbefolkningen och inleder etnisk rensning i syriska Kurdistan är mycket hög.

Låt inte Afrin bli ännu ett Halabja. Omvärlden har sett tillräckligt med lidanden och tragedier. Agera nu!

Kurdo Baksi,
Författare

Azad Heyderi,
Ordförande för människorättsorganisationen Kurdocide Watch CHAK Sverige