"De nyanlända kvinnorna – vår tids superhjältar"
Umihana Rasovic Kasumovic: "De nyanlända kvinnorna kommer alltid först till olika rekryteringsträffar, jobbmässor och företagsevenemang, trots att de oftast blir valda sist, men de ger inte upp."
De nyanlända kvinnorna vår tids superhjältar.
Hennes utländska högskoleutbildning i historia var inget värd. Hon var tvungen att skola om sig. Med sin knackiga svenska utbildade hon sig till undersköterska samtidigt som hon arbetade som personlig assistent.
Sena nätter och långa dagar var normen. Hemma var det hon som hjälpte barnen med läxorna och såg till att maten stod på bordet.
Hon är min superhjälte. Hon är min mamma.
Dessa superhjältar var många i området där jag växte upp. Dessa superhjältar är många även idag. Idag ser jag hur de nyanlända kvinnorna kämpar och vilken tillgång de är för vårt samhälle, men frågan är om alla ser det?
Vi ser hur de högutbildade kvinnorna kämpar med att validera sina kunskaper och komma in på arbetsmarknaden eller åtminstone få en praktik där de kan visa vad de går för. Vi ser de som inte kunde skriva när de kom till Sverige skriva sitt namn för första gången. Vi ser de nyanlända arbetarkvinnorna kavla upp sina ärmar och ta de mest lågavlönade jobben.
Vi ser hur det är fler kvinnor med utländsk bakgrund än män som startar företag eftersom de utländska kvinnorna är den grupp som har svårast att komma in på arbetsmarknaden (Enligt SCB).
De nyanlända kvinnorna, våra superhjältar, kommer alltid först till olika rekryteringsträffar, jobbmässor och företagsevenemang, trots att de oftast blir valda sist, men de ger inte upp.
De fortsätter att kämpa för att det är det samhället kräver av dem. Drivkraften bygger dock inte på samhällskravet, utan det egna ambition att lyckas och förbättra sina livsvillkor.
Nästa gång du ser den utländska kvinnan på tåget kan det vara min granne som är på väg från Eslöv till Luleå för att validera sin sjuksköterskeutbildning. När hon inte pluggar arbetar hon som undersköterska och tar hand om sina tre barn.
Nästa gång du besöker en myndighet kanske du ser min kollega i kundmottagningen som flydde ensam med sin son och idag, två år efter flykten, kämpar för att komma in i det svenska samhället.
Tänk om vi öppnade fler dörrar och satsade på dessa kvinnor. Tänk om vi gav dem samma chans som vi ger männen i vårt samhälle.
Vilken vinst det hade varit för oss och samtidigt en mänsklig rättighet för dem.
Umihana Rasovic Kasumovic,
Styrelseledamot Vänsterpartiet Eslöv
Glöm inte att ladda ner vår app för att få full koll på de senaste nyheterna. Finns på Google Play och App Store.
