PETA: Varför är hundkött hemskare än griskött?

Varje år i Yulin i Kina, blir tusentals hundar – och en del katter - slaktade på ett barbariskt vis vid ett firande av sommarsolståndet. Deras kött säljs sedan som mat. Denna tilldragelse, allmänt känd som Hundköttsfestivalen i Yulin har fått enormt stor kritik från omvärlden och även inom landet.

Det är inte svårt att se varför: tanken på att någon dödar, styckar, tillagar och äter våra älskade husdjur får det att vända sig i magen på de flesta av oss.

Men det finns ingen rationell anledning till att inte känna samma avsky inför att äta vilket annat djur som helst - särskilt eftersom de djur som föds upp och slaktas i Sverige ofta utsätts för lika mycket lidande som hundarna i Yulin.

Hundar som dödas och äts upp under festivalen transporteras i stor utsträckning dit från andra städer. De trängs ihop i små burar och körs många mil i lastbil till Yulin. Under resan får de ofta varken mat, vatten eller vila. Samma sak sker med miljontals får, lamm, kor och andra djur i Sverige och över hela EU.

Många europeiska länder exporterar levande djur till fjärran länder som Jordanien och Libyen. Dessa känsliga djur lastas på båtar och lastbilar för mardrömsresor på hundratals mil, för att vid resans slut möta en våldsam död i en slaktares händer.

Och precis som hundar i Yulin som slaktas på sätt som skulle ge en vuxen människa mardrömmar så dör otaliga djur här i Sverige på ett lika smärtsamt sätt. På slakthuset hängs dessa intelligenta fåglar upp och ner och doppas med huvudet före i ett elektriskt vattenbad som ska bedöva dem innan de får halsen avskuren och lämnas att förblöda.

Många lamm, som vanligtvis slaktas vid ca sex månaders ålder, bedövas först med en elchock mot huvudet och hängs sedan upp i ena bakbenet så att strupen kan skäras upp.

Undersökningar har visat att för 20 procent av fåren och lammen i svenska slakthus är tiden mellan bedövning och slakt 69 sekunder, vilket betyder att en del av dem återfår medvetandet innan de dör av blodförlust.

En del av hundarna i Yulin klubbas ihjäl. Detta är sannerligen groteskt, men det är också vardagsmat för fiskare som bankar sönder huvudena på fiskar, eller slår levande, intelligenta bläckfiskar mot stenar för att göra köttet mört. Många havslevande djur - alla med samma förmåga att känna smärta som hundar och katter - dör av tryckskillnaden när de dras upp ur havets djup. Deras ögon kan till och med explodera.

Restaurangägarna i Yulin tror på att adrenalin förhöjer smaken på hundköttet, så hundarna dödas ofta inför ögonen på andra hundar. Det är gräsligt, men tänkt dig att du är en svenskuppfödd gris - ett djur vars kognitiva förmåga på många sätt överträffar en hunds. Du tvingas av människor ned från flaket på en lastbil och in i en hisskorg som sänks ned i ett schakt fylld av kolmonoxid som det är meningen ska få dig att förlora medvetandet.

Först får gasen dig att må intensivt illa och ger dig kvävningskänslor, vilket får dig att desperat försöka ta dig upp ur schaktet. Adrenalinet pumpar genom din kropp och precis som hundarna i Yulin vet du att du kommer att dö men det finns ingen utväg.

Under Yulinfestivalens tio dagar slaktas upp till 15 000 hundar. Det är ett avskyvärt nummer, men en siffra som med råge överträffas här hemma: under samma tiodagarsperiod dödas 2,7 miljoner landlevande djur, vart och ett av dem skräckslaget, för att tillfredsställa svenskars aptit på kött.

Vare sig det är en fisk eller en hund, en kyckling eller ett får, så vill inget djur lida och dö för att vi tycker det smakar bra.

Det är lätt att peka finger åt andra kulturer, men mycket svårare att se och erkänna felen i vårt eget beteende och göra något åt dem. Ja, låt oss absolut uppröras över den grymhet som försiggår på hundköttsfestivalen i Yulin, men det får vara nog med dubbelmoral.

Vi kan och bör låta vår medkänsla omfatta alla djur, inte bara hundar, genom att låta bli att äta dem.

Mimi Bekhechi,
Direktör för internationella program på People for the Ethical Treatment of Animals (PETA).