En prins blir förälskad i en klosterflicka.
Den här filmens inspelning avbröts efter att Gloria Swanson avskedade von Stroheim. Senare spelades några ytterligare scener in, men filmen färdigställdes aldrig helt. Den klipptes dock ihop till en film och släpptes.
trodde först att det var seena owen som var queen kelly och att det skulle vara en hyllning till hennes karaktär, vilket hade varit för bra för att vara sant. hur som helst är regina den riktiga behållningen här i, särskilt när hon ställs emot den värsta fånen som bara svansar efter nån naiv liten nunna som man sedan måste hänga på och ha det sett ur wolframs dumma ögon. men öppningsscenerna är bra nog, för de är bra på riktigt. hysteriska undertoner som kanske räddar det från att skratta med istället för åt.
Som nästan samtliga nämner så är början rentav lysande och om Stroheim hade fått behålla kontrollen över filmen så hade det säkert blivit något speciellt. Nu blev hans vision dessvärre aldrig fullbordad och filmen är ett hafsverk. Det är dock smått otroligt att få se en så sarkastisk och ärlig skildring av sex och dekadens så här pass tidigt. Trean är generös.
Början, som Stroheim hade kontroll över, är bäst. Där är det på allvar, med hög koncentration sen förfaller det. Det är iallafall bra att den blev fullföljd för vissa scener är bra.