Recension av Se dig inte om

Regissör: D A Pennebaker
År: 1967
Till filminfo
Betygsätt:
Antal visningar (661)    Forumdiskussion (0)
6/3 2010
Recenserad av AddeColciago
Ä
nda sedan Bob Dylan slog igenom har folk försökt definiera just Bob Dylan. Man har kallat honom protestsångare, talesman, poet... det finns ingen ände på det. Några gånger har huvudpersonen själv gett sig på att definiera sin självbild. 1967 lät han dokumentera sin Englandsturné och Dont Look Back blev resultatet.

Det ska vara dont utan apostrof. Jag läste någonstans att filmens regissör D. A. Pennebaker hävdat att det var meningen med avsikten att försöka förenkla det engelska språket. Huruvida det stämmer eller om det var en felstavning vet jag inte, men det säger rätt mycket om hela flimen. Hur mycket är egentligen genuint och hur mycket är förberett?

Dylan själv är på topp och ger sig in i vilda diskussioner med allt och alla. Jag gillar framför allt när han skriver autografer åt två tjejer och småpratar lite. De säger att de inte tycker om hans mer rockiga Subterranean Homesick Blues, utan är mer fan av hans akustiska material. Då säger han iskallt: ”You’re that kind of person. I understand right now”. Med bara en mening definierar han sina fans, vilket visar sig vara betydligt enklare än definitionen av honom själv.

Hela den sekvensen är för övrigt riktigt bra och säger rätt mycket om Dylan. När han får frågan om han har några syskon svarar han ”God, I don’t even know that”. Med de orden gör han klart att vi inte ska få veta någonting om honom.

Så förblir det och Dont Look Back ger ingenting mer om personen Dylan, utan fokuserar enbart på att bygga på mytbilden. Många klassiska scener bjuds det på, där videon till Subterranean Homesick Blues är en och när han gör narr av Time Magazine en annan. Allt blandat med högklassiska liveframträdanden.

Dylans olika diskussioner med folk är fascinerande. Antingen får man inget ur honom eller så är det fullständigt omöjligt att få en syl i vädret. Om någon mot förmodan får det vänds orden genast mot stackaren.

Hade jag lyckats bränna iväg något av allt Dylan svamlar om i Dont Look Back hade jag varit klar med mitt, om man säger så. Fantastisk film, om än ganska abstrakt och svårbegriplig.

Recensera denna film själv (endast medlemmar)
Fler recensioner
Länkar
av samma film
AddeColciago 0 har röstat
 
av AddeColciago
The Expendables
 22 har röstat
The Visitor
 0 har röstat
Traffic
 0 har röstat
The Last Days of Lehman Brothers
 1 har röstat
Född den fjärde juli
 1 har röstat
Slå nollan till polisen
 1 har röstat
Dolt hot
 4 har röstat
Frankenstein
 1 har röstat
Spelaren
 3 har röstat
Shutter Island
 15 har röstat
 
Senaste recensioner
Tysta leken
0 har röstat
The Descendants
1 har röstat
Maximum Overdrive
0 har röstat
Sherlock Holmes: A Game of Shadows
1 har röstat
Apornas planet: (R)evolution
0 har röstat
J. Edgar
1 har röstat
Tinker Tailor Soldier Spy
8 har röstat
Lars and the Real Girl
0 har röstat
Fifteen Minutes
0 har röstat
Tintins äventyr: Enhörningens hemlighet
3 har röstat
Horrible Bosses
2 har röstat
J. Edgar
0 har röstat
Moneyball
4 har röstat
Drive
1 har röstat
Shooter
0 har röstat
Catfish
5 har röstat
Polismördaren
6 har röstat
Vänner för livet
5 har röstat
Tinker Tailor Soldier Spy
8 har röstat
Happy Feet 2
1 har röstat
 
Entertainity AB © 2000-2011 Om Filmtipset Kontakt Medhjälpare Länkar Hjälp Regler & Villkor
annons
annons
clock
Svensk titel (T)
Originaltitel (O)
Regissör (R)
Manus (M)
Skådespelare (S)
Land (L)
År (Å)


Sök medlem
Avancerad sök