|
|
|
|
|
|
P å 60-talet kom världens hittills kanske mest välskända sciencefiction-TV-serie Star Trek. Historien om Kapten James T. Kirk och hans besättning ombord på rymdskeppet Enterprise blev känd över hela världen. Nu, 40 år senare, börjar samma historia om igen. Denna gång så tidigt som innan själva tv-serien började…
James T. Kirk (Chris Pine) ägnar i huvudsak livet åt att sitta i barer, supa och charma damer. Men när han en dag får besök av Kapten Christopher Pike (Bruce Greenwood) så ändrar sig saker och ting. Kirk får ett erbjudande om att gå med i rymdakademin, en skola för att utbilda sig till ett liv inom stjärnflottan. Motvilligt tackar Kirk ja till inbjudan.
Samtidigt på planeten Vulcan fortsätter mobbingen av den unge Spock (Zachary Quinto), den ende på planeten som är till hälften människa. Med tvivel om att han platsar på sin hemplanet ansöker Spock om tjänstgöring i stjärnflottan. Nu börjar äventyret för Kirk och Spock i stjärnflottan för första gången och det hela tar sin början med att stoppa romulanen Nero (Eric Bana) som har planer på att utplåna både Vulcan och Jorden.
J.J. Abrahams filmatisering av den gamla Tv-serien skiljer sig avsevärt från originalet. Chris Pine och Zachary Quinto har inte alls förmågan att gestalta sina roller på samma sätt som William Shatner och Leonard Nimoy gjorde på 60-talet. Visserligen får man ha överseende med en viss modernisering men det här blir larvigt våldsamt och rivaliserande mellan karaktärerna. Hela filmen cirkulerar kring dessa två roller och eftersom de spelas så dåligt så påverkar det hela filmens omdöme. Det är dock lite kul att se Karl Urban i rollen som Dr. Leonard McCoy. Jag har aldrig sett Urban i en så godhjärtad roll förut och han ger en förvånansvärt komisk touch till karaktären.
Lik många andra science fiction-filmer så har man överdrivit specialeffekterna på tok för mycket. När man såg dem skjuta mes sina laserpistoler i den gamla tv-serien så var det ungefär ett skott i halvtimmen, då killen som hade hand om specialeffekterna var tvungen att rigga om hela scenariot. Idag slänger man ju bara in allt i datorn och gör en våldsam soppa av det. Inget att skryta med precis. Bara för att man kan göra vissa effekter, betyder inte att man måste göra det.
Jag kan mycket väl tänka mig att det här är en film som kommer få ett flertal uppföljare då man skulle kunna göra hur många som helst. Men måla upp mer skit på konceptet vore väl synd. Jag kan omöjligt tilldela filmen mer än en tvåa.
|
|
|
|
|
 |
|
