Därför avundas jag bögarna och flatorna
Gabriella Bark diskuterar sin syn på HBTQ-sfären.
Gabriella är Nöjeschef på Nyheter24. Följ henne på Twitter @GabriellaBark
Under gårdagskvällen anlände jag och min kära kollega till QX-galan. Galan arrangeras av gaynöjestidningen QX och gästerna är en salig blandning mellan innepinnar i HBTQ-sfären, kändisar och "vanligt folk".
Till skillnad från en gammal sedvanlig mingelkväll då jag vimlar runt halvsluddrig på gratissprit i jakt efter goodiebags och ytliga kontakter kunde jag den här kvällen stå i vårt lilla kamerahörn och observera allt ifrån vilka som var där, vad de hade på sig, till hur folk faktiskt betedde sig.
Sammanfattningsvis kom jag denna kväll fram till att jag avundas flatorna och bögarna. För att förtydliga vad jag menar tänkte jag utveckla det här med hjälp av några punkter.
1. Öppenheten
Här var det inte många dömande blickar du... Jag som cynisk svennebanan spanade ju såklart efter någon som himlade med ögonen så fort en drag queen med brudklänning, sex lager smink och tiara kom gåendes. Det enda jag såg runt denna sessa var folk som skrattade, skålade och dansade. Den enda som stirrade – det var jag.
2. Alla vackra människor
Varför ser inte straighta män ut som gaymän? Herre gud de flesta är ju som huggna ur sten. Nyklippta, supertränade, bra hy, rakade och extremt snyggt klädda. Det kändes som en scen tagen ur en vampyrfilm där alla är skapta för att förföra och äta mig. Jag trodde aldrig jag skulle säga detta men – min besvikelse över att inte ha en penis har aldrig varit större.
3. Musiken
Jag har varit ute sedan jag var nyfyllda 16 och jag överdriver inte när jag säger att jag VARJE gång jag stått i en bar på en krog har jag slagits av samma tanke – vad är det här för skitmusik? Någonting som låter som ett remixat epilepsianfall. "Untz untz untz pipperippipiip untz untz utnz". Vem bestämde egentligen att denna vedervärdiga musik som kallas "husmusik" skulle bli hippt?
Tacka vet jag powermusik och fartiga låter du faktiskt kan svänga lite rumpa till. På QX-galan spelades endast musik som fick mig att vilja göra ett svandyk från scenen, fångas upp av fjädrar och glitter för att sedan dansa natten lång.
4. Drag Queens
HBTQ-sfärens absolut fränaste fenomen. Åh dessa fantastiska drag queens. Sminket, perukerna, klänningarna, tiarorna, de rosa glasen med bubbel. Hur fabulös är inte deras kväll? Framför mig på galan stod tre draags och skålade. Jag ville gå fram och vara en del av deras "squad" men min stela, sura, inre Norrlandsbonde hindrade mig...
5. Humorn och dramatiken
Vad är det egentligen med gayfolk och humor? Varje gång jag umgåtts i gaysfärer har jag träningsvärk i både mage och käkar då jag på riktigt skrattat kroppsdelar ur led. Och här tänker jag banne mig generalisera. Det hoppar mellan seriösa samtal till humoristiska visdomsord och gapskratt. Som straight känner man sig som en torr mandelkubb i en massa av gräddtårtor.
Jag vill inte måla upp HBTQ-sfären som en glittrig cirkus bestående av fjädrar, höga skratt och "la dolce vita". Men det är ändå fantastiskt att se hur långt vi tagit oss på många plan när det kommer till acceptansen av HBTQ-personer.
För bakom den självsäkra och öppensinnade ytan, bakom allt glitter och all glamour döljer sig ofta en hård uppväxt med sönderklippta kläder i omklädningsrummet, en rädsla för att gå hem från skolan i risk att bli påhoppad, bokstäverna "BÖGJÄVEL" skrivna i versaler på skåpet, en konstant ångest över vad föräldrarna ska tycka och hur samhället kommer tackla det faktum att du faktiskt inte kommer att följa Adam och Eva-konceptet.
Så hör mina ord när jag säger: så fort vår generations barn blir talkunniga så ska ni lära dem att alla människor är lika mycket värda och att de ska behandla varenda jävel med respekt – oavsett kön, ursprung eller sexuell läggning. Annars stryps mammas kredit fortare än de hinner säga lördagsgodis...
När det kommer till mig? Den enda besvikelsen jag själv skulle visa min son då han berättar att han är bög – det är om han vägrar att ta med mig som sin date på det årets QX-gala.
