Steve Angello och Beyoncé, ni är fega

Bakom den hyllade musiken, framför den lika trogna publiken jorden runt, finns det mer. Mer än bara toner som får människor att för några timmar stå enade med vaggande händer uppsträckta mot skyn - som i ett statement av vad som är livets gräns.

Bakom numera nerlagda Swedish House Mafia står tre profiler som alla vågat. Som vågat satsa och tagit det där steget som ingen annan tidigare gjort.

I en storm av nyvunnet kändisskap i modell mega, extremt hängivna fans och en ny musikera har det varit ovanligt lite drama. Inga knark- eller spritskandaler, inga inställda gig på grund av bakfylla - inga Twitterstormar. 

Det har varit vettiga budskap om att man ska kämpa för sin sak - och den tacksamma, men lika viktiga, berättelsen om han som kom från inget och fick allt. Solnakillen Steve Angello som sparade för att få ihop till sin första mixer.

Men så i Kristoffer Triumfs senaste avsnitt av den omåttligt populära podcasten "Värvet" gästade Steve Angello. Först växer Angello. Han öppnar upp sig, berättar om sin pappas tragiska död. Om att satsa på sin dröm och om det nya livet. 

För några minuter får jag möjlighet till en inblick i ett liv som det skrivs om i världsmedierna. 

Och han har bra grejer för sig som förebild för många unga. 

+ Han ser sig själv som en förebild i och med sin roll som artist

+ Han dricker inte.

+ Visserligen promotar han en vodka, men den är i varje fall tillverkad i Sverige och organisk.

+ När trion valde att ingå ett samarbete med en biljätte var det med Volvo. Ett svenskt sigill som fick lov att åka snålskjuts på världens då hetaste trio - om än för vad jag kan tänka mig vara en ofantlig summa. 

+ Han engagerar sig i välgörenhet och har via sitt skivbolag tre barnhem men också fem skolor som man byggt och driver i Indien och Afrika.

+ Enligt utssago hjälper han tillsammans med sina partners i det investmentbolag han är engagerad i utsatta kvinnor med bostäder genom att renovera och göra lägenheter säkra till kommunen som delar ut specialboende.

Fett tänker jag. Fett att det här är en manlig profil som är otroligt stark inför sin målgrupp, som satsar på ovan nämnda saker och som inte bara låtit kändisskapet stiga honom åt huvudet och som gått all Charlie Sheen på livet.

Men trots allt, och trist jävla nog, vill han inte kalla sig för feminist. 

När Triumf frågar varför Angello engagerar sig i att lösa boende för kvinnor som blivit misshandlade, illa behandlade eller som till exempel är ensamstående svarar han: "För att jag kan". 

När Triumf sedan frågar varför Angello inte vill kalla sig feminist svarar han:

– Nej, är det inte lite starkare att kalla sig själv feminist än att tycka att alla är jämnlika. Feminism låter så hårt. Det låter som att man ska vara feminin för att vara feminist. 

Och det är så synd. Synd att Angello gör precis som Beyoncé och vägrar kalla sig för feminist. 

De är två världsartister som gör mer för kvinnor, och förmodligen egentligen är mer feminister än både du och jag - så varför är det egentligen så farligt att kalla sig feminist?