'Regeringen kan inte jobba med allting samtidigt' säger skolminister Lotta Edholm (L) som inte har någon prognos för när det kan komma en proposition om bemannade skolbibliotek. Arkivbild.
'Regeringen kan inte jobba med allting samtidigt' säger skolminister Lotta Edholm (L) som inte har någon prognos för när det kan komma en proposition om bemannade skolbibliotek. Arkivbild. - Foto: Tim Aro/TT

Edholm om bemannade skolbibliotek: Bra idé

Skolminister Lotta Edholm (L) är positiv till bemannade skolbibliotek och beskriver Gustav Fridolins redan två år gamla utredning som "i huvudsak bra". Ändå har hon ingen prognos om när och hur förslagen skulle kunna bli verklighet.


Fakta: Så ser det ut

I dag saknar 52 procent av skoleleverna tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat minst på halvtid – eller ett så kallat integrerat skolbibliotek (som är del i ett folkbibliotek).

På skolbiblioteken finns i genomsnitt 20 böcker per elev.

Under 2022 ökade antalet skolbibliotek något.

Källa: Kungliga Biblioteket

Kraven på bemannade skolbibliotek blir allt mer högljudda. Den förra regeringens särskilda utredare, Gustav Fridolin, lade fram sin utredning om stärkta skolbibliotek redan 2021. Men varken den förra eller nuvarande regeringen har lagt fram någon proposition om att bemannade skolbibliotek ska regleras i skollagen, vilket utredningen föreslår.

— Det är en fråga som bereds just nu. Jag är såklart väldigt positiv till bemannade skolbibliotek, men frågan måste beredas klart innan man kan säga hur det kommer att bli, säger skolminister Lotta Edholm som tycker att Fridolins utredning är "välformulerad och välavvägd".

Hon kan dock inte utesluta behov av ytterligare utredningar.

— Jag kan inte spekulera i om det finns delar i den som måste utredas vidare, men i huvudsak så tycker jag att det är en bra utredning.

"Politikerna duckar"

"Alla vet att bemannade skolbibliotek behövs i svensk skola. Ändå duckar politikerna för frågan" framhöll förläggaren Hilma Olsson i vintras då hon överlämnade en över 80 meter lång pergamentrulle till Lotta Edholm. Rullen rymde underskrifter från tusentals författare, forskare och lärare som har samma krav: Bemanna skolbiblioteken.

Sedan dess har den senaste Pirlsundersökningen visat att andelen lässvaga 10-åringar i Sverige nu är större än under hela 2000-talet. Så många som var femte elev riskerar att bromsas i fortsatta studier eller yrkesliv. Pirls visar också att läsförmågan blivit ännu starkare kopplad till bakgrund. Det är främst elever från resurssvaga hem och elever på skolor i resurssvaga områden som fått sämre resultat.

I egna händer

Även Lärarstiftelsen efterlyser nu bemannade skolbibliotek i en färsk rapport, och nyligen meddelade förlaget Natur & Kultur att man tillsammans med Svensk biblioteksförening tar frågan i egna händer. Tre skolor får ekonomiskt stöd från Natur & Kultur för att utveckla sina skolbibliotek: Hammarkullskolan i Göteborg samt Norrevångsskolan och Carl Engströmgymnasiet i Eslöv. Förlaget avsätter en miljon kronor årligen under tre år till projektet.

— Min bakgrund som skolborgarråd i Stockholm gör att jag vet att ett väl fungerande skolbibliotek där man har ett starkt samarbete mellan bibliotekarierna och lärarna för att stärka elevers läsande kan vara otroligt bra och spela en viktig roll, så jag är väldigt glad över den här opinionen som finns, jag tror att den viktig, säger Lotta Edholm.

TT: När hoppas du att regeringen ska kunna presentera en proposition?

— Jag vågar faktiskt inte sia om det, vi har väldigt mycket reformarbete på mängder av områden, regeringskansliet kan inte jobba med allting samtidigt, och den här frågan var inte beredd av den förra regeringen.

Friskolornas riksförbund anser i sitt remissvar att bemannade skolbibliotek inte ska regleras nationellt, bland annat eftersom man menar att förutsättningarna är så olika.

— Jag delar inte den uppfattningen. Om man tror att bemannade skolbibliotek är en bra idé – och det tror jag – är det klart att det måste vara lika för alla elever i så fall, säger Lotta Edholm.

Finansieringen svårast

När Gustav Fridolin lade fram sin utredning beräknades den statliga kostnaden bli drygt 500 miljoner kronor och Lotta Edholm beskriver finansieringen som "knäckfrågan".

TT: Vad säger du till alla dem som menar att det är dyrare att inte avsätta de här pengarna?

— Det finns många krav på reformer där man har just den argumentationen. Jag bär med mig den både i den här frågan och i en del andra.

TT
/
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!