Därför är USA-högerns favoritfilm så omstridd

Lite i skymundan har "Sound of freedom", tjänat in över 2 miljarder kronor på bio bara i Nordamerika och setts av fler amerikaner än den nya Indiana Jones-filmen och senaste "Mission: impossible".

Det låter som en obegriplig succé för vad som på ytan framstår som vilken lågbudgetrulle som helst. Men "Sound of freedom" har blivit ett vapen i kulturkriget och ett fenomen i högerextrema kretsar i USA, där actionfilmens budskap fångats upp av konspirationsteorin Qanons anhängare samt fått stöd av ex-presidenten Donald Trump och hans väljare.

"Problematisk idémiljö"

Den 1 november får "Sound of freedom" Sverigepremiär på bio.

— Det är en film vars producenter rör sig i problematiska idémiljöer, tydligt inspirerade av konspirationsteorier, säger idéhistorikern Andreas Jahrehorn Önnerfors, som forskar om konspirationsteorier vid Linnéuniversitetet i Kalmar.

"Sound of freedom" handlar om den federala agenten Tim Ballard som en dag tröttnar på att bara sätta dit pedofiler, han vill rent konkret rädda de utsatta barnen också. Så han lämnar sitt jobb, reser till Colombia och tar sig an ljusskygga syndikat som ägnar sig åt människohandel med barn. Historien uppges vara "baserad på en verklig historia".

Filmskaparna använder ovanliga metoder i sin marknadsföring. Efter filmens slut, då eftertexterna rullar vänder sig huvudrollsinnehavaren Jim Caviezel till publiken från vita duken med ett brandtal mot övergrepp på barn och en uppmaning till biobesökarna om att sprida ryktet om filmen och allra helst betala för biljetter till fattiga som inte har råd att gå på bio.

"Sound of freedom" är till stor del gräsrotsfinansierad och producenterna odlar myten om att "eliten" har försökt stoppa projektet. Samma "elit" som enligt konspirationsteorin Qanon skyddar pedofiler och människohandel med barn.

— Det som högerpubliken kan ta till sig är metaberättelsen om att filmen skulle ha "tystats" av Hollywood och att det behövdes goda kristna producenter och finansiärer för att belysa en mans övertygande kamp för barnens frihet, säger Andreas Jahrehorn Önnerfors.

Tomt i salongerna

Statsvetaren Joseph Uscinski, professor vid University of Miami, forskar om Qanon och konspirationsteorier. Han förklarar att just människohandel med barn är ett återkommande tema hos dem som tror på konspirationer.

— Amerikaner tror att människohandel med barn är mycket vanligare än vad det i själva verket är. Så när det dyker upp en film som säger att den är baserad på en verklig historia är det lätt för publiken att svälja det. Den säger det de redan vet, säger han till TT.

TT: Men filmen har spelat in 2 miljarder kronor på bio, då måste den ha nått ut utanför högerextrema kretsar.

Joseph Uscinski skrattar till.

— Jag bor tvärs över gatan från min lokala biograf och det var många biljetter som bokades på märkliga visningstider, som tidigt på eftermiddagen.

Joseph Uscinski berättar att han gick in på biografens hemsida och såg att det hade gjorts många stora gruppbokningar, flera rader i en salong, till exempel. Flera personer han känner bestämde sig för att titta in i biosalongerna för att se om några verkligen utnyttjade biljetterna som bokats.

— De upptäckte att det inte var några i salongerna.

Det passar in i marknadsföringsplanen att säga att den setts av så många människor, förklarar Joseph Uscinski. Eftersom filmen blev en del av kulturkriget blev den aspekten viktig.

— Men jag tycker det verkar som att de bara köpte biljetter som aldrig användes.