Interiörer och friluftsmåleri är bland det som Harriet Backer målade mest, berättar kurator Carina Rech på Nationalmuseum i Stockholm.
Interiörer och friluftsmåleri är bland det som Harriet Backer målade mest, berättar kurator Carina Rech på Nationalmuseum i Stockholm. - Foto: Pontus Lundahl/TT

Norsk konstgigant lyfts på nytt

Hon har kallats en av de mest betydande nordiska konstnärerna kring förra sekelskiftet – men det var över 100 år sedan Harriet Backer ställdes ut i Sverige. När impressionismen nu fyller 150 år lyfts hennes färgstarka konst fram brett.


Fakta: Harriet Backer

Utställningen är ett samarbete mellan Nasjonalmuseet i Oslo, Kode i Bergen, Musée d’Orsay i Paris och Nationalmuseum i Stockholm. Den visades i Oslo i höstas och sågs då av över 100 000 personer. På Nationalmuseum visas utställningen från 22 februari.

Harriet Backer levde 1845–1932. Hennes produktion var ganska liten med drygt 180 kända målningar, delvis för att hon ägnade varje tavla lång tid. Hon hade fem separatutställningar under sin livstid, den första på Christiania kunstforening 1907.

Backer var en maktfaktor i norskt konstliv. Länge var hon den enda kvinnan som fick delta i Nasjonalgalleriets inköpskommitté och styrelse, vilket hon gjorde från 1898 till 1918.

Samtidigt som en av de mest inflytelserika konstperioderna i modern tid firar 150 år visas den norska konstnären Harriet Backer stort i Stockholm, och till sommaren på Musée d'Orsay i Paris. Det hade hon glatt sig åt, tror Nationalmuseums kurator Carina Rech.

— Hon var väldigt påverkad av impressionisterna. Hon nämner Monet som sin allra största förebild och först när hon såg de verken förstod hon färgens egenvärde, säger Carina Rech medan hon visar runt bland ett 80-tal verk.

Fyra museer har samarbetat för att skapa den monografiska utställningen om Backer, som inte bara var en betydande konstnär – hon grundade också en målarskola 1891 i Norge, i en tid då det inte fanns några konstinstitutioner där.

— Hon utbildade nästan hela modernistgenerationen, säger Rech.

"Endast genom det impressionistiska sättet att måla tror jag att jag kan hitta mina färgmotiv", sade Harriet Backer. Här verket "Sängkammaren, interiör från Einabu i Folldal".

Länk till modernismen

Medan många kvinnliga konstnärer har fallit i glömska har Harriet Backer alltid haft en central plats i den norska konsthistorien, framhåller Carina Rech. Främst är Backer känd för sitt sätt att hantera färgerna och ljuset.

— Hon är en fantastisk kolorist, färgerna lyser i hennes målningar. För mig finns det ingen motsvarighet vid den här tiden, säger Carina Rech och visar upp "Blå kolorit" – tavlan som innebar Backers genombrott i Norden 1883 och som fick en konstkritiker att imponerat utbrista: "varje atom är färg".

Backer utbildade sig först i München på 1880-talet och hennes måleri hade då en mer akademisk prägel. Men hon fortsatte ständigt att utvecklas, vilket gjorde henne uppskattad bland unga konstnärer. I Norden ansåg många att impressionisterna löste upp motiven för mycket men Backer sökte sig mot den nya inriktningen, även om hon förblev förankrad i den realistiska traditionen.

— På det viset står hon i två sekler, hon har en fot i 1800-talets naturalism och friluftsmåleri men hon är också en länk till modernismen, säger Carina Rech.

Egen atmosfär

Hennes val av motiv förändrades inte mycket. Det är interiörer där människorna skildras under spontana ögonblick. Hon avbildar kvinnligt vardagsliv i små bondgårdar och kala kyrkor – varje rum med sitt egna uttryck och atmosfär.

— Det som impressionisterna i mångt och mycket gör i landskapet gör hon i inomhusmotiven, säger Rech, som hoppas att fler nu ska upptäcka Backer.

— I Sverige är hon ändå relativt okänd – oförtjänt.

"Konstnären Henrik Sørensen säger om Backer att hon var 'Cézannes syster' och att hon förmedlade den franska konsten till Norge. Hon representerade den moderna konsten i landet", säger kurator Carina Rech.
TT
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!