Oscarsnominerad dokumentär får svensk premiär
Tunisiska "Fyra döttrar" gick miste en Oscar, men regissören Kaouther Ben Hania deppar inte. Min film har gått på biograferna i Tunisien sedan i september. Den är en stor framgång. Och Oscarsnomineringen mottogs med stolthet, säger hon.
46 år. Regissören långfilmsdebuterade 2017 med dramat "Skönheten och odjuret", som bland annat fick finansiellt stöd från Film i väst och Svenska filminstitutet. Filmen visades på festivalen i Cannes. "The man who sold his skin", 2020, blev Tunisiens Oscarsbidrag.
"Fyra döttrar" nominerades i kategorin bästa dokumentärfilm till den senaste Oscarsgalan i mars.
Den 26 april får "Fyra döttrar" svensk biopremiär. Den Oscarsnominerade filmen blandar dokumentär med gestaltning av sådant som har hänt tidigare.
Den berättar historien om Olfa, som lever med sina fyra döttrar. En dag försvinner de två äldsta. De har blivit radikaliserade och sökt sig till IS.
Välkänd story
Historien är mycket välkänd i Tunisien och Kaouther Ben Hania fick redan 2016 idén att göra en film, inte minst för att gå djupare in i tragedin för att berätta det som bevakningen i medierna inte fick fram.
Men när Kaouther Ben Hania kände att det inte kunde bli en traditionell dokumentärfilm, lade hon projektet åt sidan. När filmarbetet återupptogs insåg hon att det förflutna måste återskapas.
— Jag tycker i princip inte om gestaltning i dokumentärer, men om jag kunde använda klichén på rätt sätt kunde det fungera.
Spelade sig själva
Olfa och hennes kvarvarande två döttrar spelade nu sig själva (även om en skådespelerska då och då dyker upp som Olfa) och två skådespelerskor gestaltade de två försvunna.
— Jag sade till dem att komma som de var, utan att förbereda sig mer än att lära sig det språk som de som radikaliseras har. Kvinnan som spelar Olfa är en mycket känd skådespelerska i Tunisien, det var Olfa som föreslog henne.
Filmen har som sagt blivit mycket uppmärksammad och i Tunisien har den skapat debatt och används nu på många sätt, bland annat i kampen mot barnövergrepp
— De två döttrarna såg filmen före Olfa, som var väldigt nervös. Döttrarna älskade den. Då vågade Olfa se den.
