Trots utredning – hyrorna kan knäcka kulturen
Efter flera kulturinstitutioners larm om att de höga hyrorna är en tickande bomb ska statliga kostnadshyror utredas. Men en lösning brådskar – Naturhistoriska har inte råd med nästa års hyra. Vi lever i ett sluttande ekonomiskt plan, säger överintendenten.
Statens fastighetsverk förvaltar cirka 2 300 statligt ägda fastigheter, motsvarande 4 000 byggnader. De flesta kulturinstitutioner som hyr av SFV betalar marknadshyra.
I Göteborg gick det kommunala fastighetsbolaget Higab över till marknadshyror vilket gjorde att de kommunala museernas hyror ökade markant, enligt Göteborgs-Posten. När Göteborgs konstmuseum öppnar 2031 väntas drifts- hyreskostnaderna ha ökat med 50 miljoner kronor årligen, vilket kan jämföras med dagens hyra på 9,1 miljoner kronor.
Nationalmuseum, Operan, Dramaten, Naturhistoriska riksmuseet och Historiska museet betalar så kallad kostnadshyra. Även den har visat sig problematisk då hyresgästen får betala dyrt för renoveringar av kulturarvsbyggnader genom höjd hyra.
En ny utredning ska föreslå en modell för att särredovisa hyreskostnaderna för byggnader med så kallad kostnadshyra, samt föreslå nya principer för hyressättningen av byggnaderna. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november.
Nationalmuseum, Kungliga Operan och Naturhistoriska riksmuseet har länge flaggat för att hyrorna hotar verksamheten. Lisa Månsson, överintendent på Naturhistoriska, välkomnar därför att den kritiserade kostnadshyran nu ska utredas skyndsamt.
Men efter att utredningen presenterats i november ska den beredas – medan budgetpropositionen som myndigheterna lägger sina budgetar utifrån kommer redan i september.
— Vi hoppas på ett besked i budgetproppen för hur vi ska kunna lösa 2025. Det skulle kunna vara en tillfällig lösning för vi förstår att det kan ta längre tid att få till den långsiktiga hållbara lösningen, säger Lisa Månsson.
"Inget sparat"
Både Nationalmuseum och Naturhistoriska dras med ansträngd ekonomi efter de hyreshöjningar som följt på renoveringarna. Naturhistoriskas innertak rasade förra året och när museet tvingades stänga fick man anstånd med hyran, liksom 12,8 miljoner i ersättning för uteblivna intäkter.
— Men vi har betalat hyran hela tiden eftersom vår ekonomiska prognos visar att budgeten framöver blir ännu mer ansträngd. Ett anstånd måste ju betalas tillbaka och vi har inte råd att skjuta kostnaden framför oss, säger Lisa Månsson.
Museet tvingas under en tioårsperiod till grundläggande renoveringar för 400 miljoner kronor. Därför gick hyran upp 30 procent vid årsskiftet, till 43,5 miljoner. Förra året sparade museet 6 miljoner för att klara höjningen.
— Men vi har inte något sparat längre, säger Månsson.
Orealistiskt
Nationalmuseum gick från en årshyra på 14 miljoner kronor till 71 miljoner 2012, efter renoveringen. Statens fastighetsverk amorterar lånen för renoveringen och museet betalar för räntekostnaderna genom kostnadshyran. Cirka en miljard kronor återstår att amortera.
— Situationen kan bli ohållbar om det blir en kraftigare räntehöjning under de närmaste fem åren, säger ekonomichef Lars Lundberg, som förklarar att varje procents ökning innebär ökade kostnader på 10 miljoner kronor per år för museet.
Även för Operan väntas hyreshöjningar, från 23 miljoner till 230 miljoner kronor per år, om renoveringen blir av i nuvarande förslag.
— Den typen av hyreshöjning känns helt orealistisk, säger operachefen Fredrik Lindgren, som förutsätter att situationen kommer lösas.
— En idé om en ny modell kommer nog att vara på plats innan vi flyttar in igen.
