"Hur mycket kan vi kompromissa med kvinnors rättigheter?"
DEBATT. Det råder ingen brist på kunskap om kvinnors rättigheter inom biståndsvärlden. Men trots det görs inget. Efter Kvinnors Nätverks senaste resa till Afghanistan blev bristen på äkta engagemang extra tydligt. Nu efterfrågar ordföranden för Kvinnors Nätverk, Leila Qaraee, ökad press på biståndsorganisationerna.
Leila Qaraee är ordförande i Kvinnors Nätverk.
Kvinnors Nätverk är en ideell organisation som arbetar med frågor som rör kvinnors rättigheter.
De arbetar med informationsspridning, stödverksamhet och rådgivning till framför allt våldsutsatta kvinnor och tjejer. Majoriteten av de personer som söker stöd hos Kvinnors Nätverk har en annan bakgrund än svensk. En stor grupp utförs av kvinnor som invandrat till Sverige genom äktenskap och som, innan de beviljats permanent uppehållstillstånd, har utsatts för olika former av våld av sin partner.
Kvinnors Nätverk arbetar sedan många år tillbaka särskilt med ungdomar som kontrolleras genom våld och hot av föräldrar och/eller andras närstående. Kvinnors Nätverk driver Linna-mottagningen, ett rådgivnings- och konsultationscentrum för tjejer och killar som är utsatta för hedersrelaterad problematik samt för yrkesverksamma som kommer i kontakt med målgruppen.
Efter Kvinnors Nätverks senaste resa till Afghanistan blev det tydligt hur viktigt det är att svenska biståndsorganisationer tar arbetet med kvinnors rättigheter i landet på allvar. Det som ser bra ut på papper kan i verkligheten visa sig vara en rädsla för kvinnors kraft och en motvilja att sammankopplas med de organisationer som aktivt arbetar för kvinnors rättigheter.
Precis som under de tidigare årens resor hyrde vi ett gästrum hos Svenska Afghanistankommittén, SAK. Vi blev förvånade över det bemötande vi fick efter att de förstått att vi skulle träffa kvinnorättsaktivister. När vi senare frågade om detta förklarade SAK att de ville garantera sin egen säkerhet och inte hamna i konflikt med talibanerna. Möjligen är det samma inställning som låg bakom att deras anställde svenske man, som följde med i bilen från flygplatsen, insisterade på att jag som kvinna skulle sitta i baksätet. För att, som han förklarade: ”Om en kvinna i Afghanistan sitter i framsätet betyder det att hon inte respekterar mannen.” Detta beteende kritiserades sedan av afghaner vi kom i kontakt med.
Vi undrar hur SAK:s inställning går ihop med de mål de beskriver i sitt dokument Strategi för mänskliga rättigheter och jämställdhet 2010 till 2013: ”Vid arbete i traditionella samhällen är det viktigt att påvisa hur alla i samhället gynnas av att man främjar och förbättrar kvinnors situation och rättigheter.”
Några månader efter hemkomsten blev vi i Kvinnors Nätverk inbjudna till Sida:s aktörsmöte om resultatförslag för Sveriges utvecklingssamarbete med Afghanistan. Under gruppdiskussionerna passade vi på att lyfta fram våra erfarenheter från resan; både när det gäller insikten i kvinnors rådande situation samt SAK:s agerande gentemot oss. Det som kom fram gav oss en bild av att det även inom Sida förekommer en inställning till arbetet med kvinnors rättigheter som handlar om att kompromissa och att försöka upprätthålla en orimlig neutralitet gentemot de krafter som verkar åt motsatt håll.
”När det är brist på rent vatten i Afghanistan, hur kan vi då ta upp kvinnorättigheter?” Var bland annat en fråga som ställdes.
SAK skriver själva i tidigare nämnda dokument att kvinnor i fattiga länder är särskilt utsatta och har mindre tillgång till sjukvård och utbildning och att detta är en följd av starka patriarkala normer.
Så kunskapen finns inom biståndsvärlden. Men det är skillnad på vad som sägs och vad som faktiskt görs. Det som framförallt saknas, enligt oss, är en gemensam policy för hur kvinnors rättigheter ska prioriteras och inte bli till fina men tomma ord i pärmar och dokument. Kvinnorörelsen i Afghanistan behöver omvärldens stöd och där har svenska biståndsorganisationer en viktig roll.
Kvinnors Nätverk anser att alla vi som arbetar för kvinnors rättigheter måste sätta press på biståndsorganisationerna.
Leila Qaraee, ordförande i Kvinnors Nätverk.
