Sjukhusmorden i Malmö: Sveriges värsta seriemördare

I september 1978 anställdes en 18-årig man på Malmö Östra sjukhus. Han skulle arbeta som beredskapsarbetare på sjukhusets långvårdsavdelning. 

Majoriteten av patienterna på avdelningen var dementa och flera av dem skulle snart falla offer för den nyanställde unga mannen – som bara månader senare skulle visa sig vara den värsta seriemördaren i Sverige. 

Hyllas först som hjälte

Bara tre veckor efter att han anställts blir den unge mannen hyllad som hjälte av sina kollegor efter att han tillkallat hjälp när en manlig, dement, patient i 60-årsåldern har svåra andningsbesvär. 

Vad personalen då inte vet är att det är mannens första mordoffer. Patienten, som först överlever, avlider nämligen några dagar senare. 

Luras att dricka desinfektionssmedel

Den unge mannen har, till följd av patientens demens, lyckats lura honom att dricka vad han tror är saft och medicin. I själva verket är det Ivisol – ett frätande desinfektionssmedel som används för att städa på sjukhuset. 

Under veckorna som följer upprepar sig händelseförloppet med patienter som har andningsbesvär – och mannen är ständigt den som slår larm till övrig personal. 

Några sjuksköterskor på avdelningen börjar ana att någonting inte står rätt till med den unge mannen och fattar misstankar mot honom. Men sjukhusets läkare försäkrar att patienternas besvär har naturliga orsaker.

Förgiftar 42 patienter 

Fram till julen 1979 förgiftar mannen 42 patienter med desinfektionsmedlen Ivisol och Gevisol. Under dessa dryga tre månader dör ett tjugotal patienter på avdelningen – samtliga under mycket plågsamma förhållanden och flera med frätskador vid munnen. 

De som istället överlever mordförsöken uttrycker till personalen att de fått något starkt att dricka innan de fått sina smärtsamma besvär. Vissa pekar även ut mannen som den person som gett dem vätskan och några reagerar med ren och skär skräck när de ser honom. Trots det tas inte de dementa patienternas ord, eller rädsla, på allvar.

Blir till slut påkommen 

Det är också i januari, efter att ännu en patient berättat för en sjuksköterska att hon fått en starkt smakande vätska av mannen, som han till slut blir kallad till ett möte med föreståndaren på avdelningen. Han förnekar allt som patienten sagt och föreståndaren tror honom. 

Mötet avskräcker inte mannen, utan han fortsätter förgifta flera patienter samma dag.

Men morgonen därpå, när han ger en kvinnlig patient en mugg där han blandat vatten och desinfektionsmedel, skriker patienten så pass högt att övrig personal stormar in i rummet. De möts av en frän doft av Gevisol, som kommer ifrån patientens mun, och mannen skickas återigen till avdelningsföreståndaren. Bara timmar senare griper polisen honom. 

Erkänner 27 mord och 15 mordförsök

Det dröjer bara några timmar innan mannen, i förhör med polisen, erkänner sig skyldig till 27 mord och 15 mordförsök på sjukhusets långvårdsavdelning. 

Hans motiv? Han tyckte, enligt egen utsago, synd om patienterna och ville få ett slut på deras lidande. Han kom därmed att kallas "dödsängeln" i media. 

Trots mannens erkännande döms han, den 22 augusti 1979, endast för 11 mord och 16 mordförsök. Anledningen är att vittnesmål, såväl som journalanteckningar över de skador patienterna fått efter förgiftningarna, saknas eller är undermåliga. Bevisningen är helt enkelt bristfällig. 

Efter en rättspsykiatrisk undersökning där mannen konstateras vara "sinnessjuk" faller domen – sluten psykiatrisk vård. 

Frisläppt sedan 1994

Den unge mannen placeras på Sankt Olof sjukhus i Lund 1980. 14 år senare, år 1994, släpps mannen på fri fot. Idag är han 61 år gammal och lever ett till synes vanligt liv i södra Sverige – trots att han är Sveriges genom tiderna värsta seriemördare. 

Läs mer

Sjuksköterska misstänkts för mord på åtta nyfödda bebisar

Här är de svenska nyårsmorden vi aldrig glömmer

Stureplansmördaren ute ur fängelset – bor i våning på Östermalm