Stefan Fölster, Tobias Krantz och Malin Sahlén.
1 av 3
Stefan Fölster, Tobias Krantz och Malin Sahlén.
Tobias Krantz, Mahlin Sahlén och Johan Kreicbergs.
2 av 3
Tobias Krantz, Mahlin Sahlén och Johan Kreicbergs.
Vad händer efter utbildningen?
3 av 3
Vad händer efter utbildningen? - Foto: Janerik Henriksson/SCANPIX

Ungdomar tvingas välja Harry Potter-kursen

NYHETER24 PÅ PLATS I ALMEDALEN. "Unga slöläser olika kurser medan de väntar på jobb” säger Svenskt Näringsliv.


Vilka var där?

På seminariet medverkade Stefan Fölster och Malin Sahlén från Svenskt Näringsliv, Johan Kreicbergs, konsult och medförfattare till rapporten, samt tidigare högskole- och forskningsminister Tobias Krantz.

ALMEDALEN. Under söndagen presenterades en rapport från Svenskt Näringsliv som redovisar svenska ungdomars väg mellan utbildning och arbete.

Svenska ungdomar är i genomsnitt 29 år gamla när de tar examen. Detta är ett av Sveriges största problem och bidrar till de stora inkomstklyftor vi har, säger Stefan Fölster, chefsekonom för Svenskt Näringsliv.

- Många ungdomar stannar länge i sina utbildningar. Den genomsnittliga åldern har fortsatt öka sen år 2000 och är i dag nästan 30 år. Detta kan jämföras med Storbritannien där studenter kommer ur sina utbildningar nästan fem år tidigare, säger Stefan Fölster.

Enligt rapporten tjänar exempelvis en ingenjör som går direkt från utbildning till jobb cirka en miljon kronor mer än den som påbörjar karriären efter fyra år. 

- Studenter söker sig till kurser som de egentligen inte vill läsa. Ett exempel är Harry Potter-kursen, säger Stefan Fölster.

Men tiden mellan skola och jobb skiljer sig beroende på utbildning.

- En fjärdedel av de som läst humaniora eller konst livnär sig över huvud taget inte på sin sysselsättning. De har fått en utbildning som inte är efterfrågad på arbetsmarknaden.

Enligt SCB:s prognos för framtida efterfrågan på personal kommer det att fattas cirka 100 000 personer inom teknik och tillverkning år 2030.

- Det kommer ej att utbildas tillräckligt många inom teknik och tillverkning. Inom humaniora och konst kommer det däremot att finnas 100 000 personer fler än det efterfrågas, säger konsulten Johan Kreicbergs, medförfattare till rapporten.

Johan Kreicbergs hävdar att många studenter som väljer inriktning inte tar hänsyn till löneläget.

- De genomsnittliga förvärvsinkomsterna för gruppen med minst tre års utbildning har sedan 1995 varit högst för teknik och tillverkning och lägst för humaniora, säger Johan Kreicbergs. 

Tobias Krantz, tidigare högskole- och forskningsminister, anser att studenter måste vara väl förberedda inför högskolestudierna.

- Verksamhet i högskolan ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund. Jag är en stark anhängare av bildning och kultur. Men en sak ska vi fundera över; Vi har den högsta etableringsåldern i världen - varför är Sverige så dåliga på att få ut ungdomar i jobb?

/
/
/
/
/
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!