Flest kvinnor utnyttjade smittbärarpenningen
Under pandemin ökade användningen av smittbärarpenning kraftigt. Främst är det personer som arbetar inom kontaktyrken och med begränsade möjligheter att arbeta hemifrån som utnyttjat ersättningen visar en analys från Försäkringskassan.
Innan coronapandemin bröt ut i Sverige fick 200 till 300 personer per år smittbärarpenning. De siffrorna ökade till 13 000 respektive 83 000 mottagare år 2020 och 2021. Totalt betalades 468 miljoner kronor ut i smittbärarpenning 2020–2021 – att jämföra med de tre till fyra miljoner som ersättningen kostar ett normalår.
Den största gruppen mottagare har varit kvinnor i åldern 40–49 år som arbetar inom kvinnodominerade yrken som exempelvis skola och hälso- och sjukvård – yrken där man har mycket kontakt med andra människor och där det inte fungerar att jobba hemifrån.
Även personer inom yrkesgrupper med mer jämn könsfördelning, som till exempel butikssäljare, har nyttjat ersättningen i större utsträckning än andra yrkesgrupper. I genomsnitt fick en person totalt ersättning för fem dagar under 2020–2021.
Smittbärarpenning har innan pandemin endast betalats ut till ett fåtal personer varje år som drabbats av ovanliga sjukdomar, men sedan regeringen den 1 februari 2020 fattade beslut om att klassa covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom kunde den som inte kunde arbeta för att han eller hon var smittad – eller befarades vara smittad av covid-19 – få smittbärarpenning.
Senare utökades reglerna så att även friska personer sammanboende med en covidsmittad kunde få smittbärarpenning i de fall de gick miste om arbetsinkomst på grund av hushållskarantän.
