Så räcker matpengen längre

Laga maten själv

Vi vet ju redan. Det är jättemycket billigare att laga maten själv i stället för att gå på krogen, köpa hämtmat eller halvfabrikat.

Men hur mycket man kan minska sina matkostnader vill vi kanske hålla ifrån oss.

Åsa Axelsson har gjort sparsamheten till en konst efter att ha blivit sjukskriven för några år sedan. Nu satsar hon på att leva så billigt det går.

Hon har skrivit en bok, "Jag lämnar ekorrhjulet", om hur hon gör. Hon skriver nu ännu en bok om hur matpengarna kan räcka längre.

— Konsumentverket har räknat ut att en familj som vår, med två vuxna och två tonårsbarn, normalt sett har matkostnader på runt 10 000 kronor i månaden. Men vi är nere på 4 000 kronor, säger hon.

I hennes hem lagas all mat från grunden, och hämtmat, färdigrätter och halvfabrikat är bannlyst.

Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges Konsumenter, konstaterar att tidsbrist kan göra att färdig mat kan vara både praktisk och nödvändig. Men ofta blir den mycket dyr i förhållande till sitt innehåll.

— Man får titta vad man köper, säger han, och nämner en färdig kycklingrätt till skyhögt kilopris, som bara innehåller 16 procent kyckling.

En präktig kokbok

Hanna Olvenmark, dietist, kokboksförfattare och grundare av hemsidan "Portionen under tian", konstaterar också att det absolut bästa sparknepet är att laga maten själv. Men för många är det svårt eftersom man inte riktigt vet hur man ska göra. Då blir det också skralt med fantasin.

— Skaffa en bra kokbok. Kan man inte koka potatis så kan man läsa sig till det där.

— Följ recepten också, det är ett väldigt bra sätt att lära sig, säger Hanna Olvenmark.

Hon tipsar om att kolla hemsidor för inspiration till nya maträtter.

— Kanske kan man teama ihop med någon som är mer haj på att laga mat också. Det blir roligare, säger hon.

Husmanskost från förr

Åsa tittar gärna lite bakåt i vår mathistoria för att få inspiration till billigare maträtter.

— Gamla traditionella maträtter innebär ofta att mer togs tillvara av djur som fötts upp, säger hon, och exemplifierar med blodpalt.

Den består av blod, till exempel från ren, som rörs ihop med rågmjöl. Kanske också en fyllning, och sedan kokas palten i "kluttar".

— Det är max fem minuters tillagning, och ger mat till flera måltider.

Ät mindre kött

Hanna Olvenmarks bästa knep för att hålla ned matkostnaderna är att skippa köttet.

— Det gör stor skillnad, om man inte använder köttsubstitut utan i stället äter baljväxter.

Det är dessutom både klimatsmart och bra för hälsan, konstaterar hon.

Den som ändå vill äta kött, vilket många faktiskt vill, ska absolut göra det, tycker hon. Men kanske inte varje dag. Åsa Axelsson håller med. I hennes familj serveras kött ett par gånger i veckan, men då är det ofta köpt till extrapris.

Bönor och linser

Enligt Hanna Olvenmark kan man minska på köttet genom att ersätta en del med baljväxter.

— Byt inte ut allt, men minska med hälften. Då är det lättare att göra förändringar. Det kan bli övermäktigt att tänka att allt ska vara vegetariskt.

I exempelvis en köttfärssås kan man ta mindre köttfärs och i stället lägga till belugalinser eller gula linser, som påminner om kött i konsistensen, tipsar hon.

Fast för den som inte är så inne på att blötlägga och koka bönor kan det kännas oöverstigligt att byta korv, kyckling och fläsk mot stenhårda kulor som måste prepareras i timmar innan de kan ätas.

— Det är inte krångligt när man kommer in i det. Man kan göra mycket åt gången och frysa in.

— Men det finns också färdigkokta bönor att köpa. Och linser behöver inte blötläggas och kokas först.

Kort datum till lägre pris

Både Hanna Olvenmark och Åsa Axelsson tycker att det är smart att köpa varor som håller på att gå ut till ett lägre pris. Då är det är bra att kvickt frysa in maten.

— Sluta att handla efter lista, åk till affären och se vad som finns till bra pris i stället, säger Åsa Axelsson, tvärt emot de råd som brukar förekomma om planering och noggranna inköpslistor

Planera

Även om det är bra att köpa på extrapris och handla billigt så gäller det också att försöka planera för att få till flera måltider då man handlar. Hanna Olvenmark tycker att man kan börja planera lite stegvis, kanske för några dagar i stället för en till två veckor framåt.

— Om man planerar så blir det inte så dyrt. Man behöver inte handla så ofta, och köper inte dubbelt av sådant man redan har.

Hon tycker också att det är viktigt att skaffa sig koll på vart matpengarna går. Är det dyra lyxvaror, chips, läsk och godis eller något annat som gör att notan drar iväg?

— Många överskattar sina inköp av grönsaker, och underskattar köpen av godis och läsk.

Storkok

Jan Bertoft tycker att man ska passa på att köpa mycket av sådant som råkar vara billigt, och gärna göra storkok. Åsa Axelsson och Hanna Olvenmark är inne på samma linje.

— Det är ju inga nya råd, men det fungerar. Det handlar om att ändra beteende, säger Hanna Olvenmark.

Ät i säsong

Vi kan nog alla räkna ut att det inte är jättebilligt med färska jordgubbar i februari och sockerärtor till jul. De växer ju inte på våra breddgrader just då.

Däremot så mognar både rotfrukter och äpplen så här års, och det bör man ta fasta på, tycker de alla tre.

Bär, frukt och grönsaker

Åsa Axelsson berättar att hon odlar bär, och också plockar bär i skogen. Hon fryser in, och familjen tar gärna fram frysta bär i stället för att köpa dyr färsk frukt.

— Så här års är det en del som inte orkar ta vara på sina äpplen. Jag brukar be att få, och klyftar och fryser in, säger hon.

Frysta grönsaker

Man behöver inte alltid äta grönsakerna färska, tipsar de alla tre. Frysta grönsaker är oftast billigare än färska, och det går fint att blanda i dem i exempelvis en gryta.

Utforska, testa och håll ut

— Ett stort bekymmer är att alla tror att de måste vara mästerkocken. Men man måste våga testa. Alla kan laga mat, säger Jan Bertoft, och tipsar också om mixerstaven som "trollspö" i köket.

Hanna Olvenmark tycker att man ska vara lite envis då man försöker lära sig.

— Ge det tid, minst ett par veckor. Hur annars ska man lära sig? Ha tålamod, säger hon.