Swedbanks tidigare vd friad: "Jättelättad"
Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen frias helt av Stockholms tingsrätt.Hon är jättelättad, säger hennes advokat Per E Samuelsson.Enligt åklagaren ligger dock ett överklagande "i farans riktning".
Den 4 oktober 2022 inleddes rättegången mot Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen. Hon åtalades misstänkt för grovt svindleri alternativt grov marknadsmanipulation. Maxstraff för grovt svindleri är sex års fängelse.
Det var i februari 2019 som SVT:s "Uppdrag granskning" avslöjade omfattande misstänkt penningtvätt i bankens estniska verksamhet.
Birgitte Bonnesen åtalades även för röjande av insiderinformation, då hon informerade bankens största ägare om "Uppdrag gransknings" program innan det sändes.
Efter avslöjandet fick Birgitte Bonnesen sparken och efterträddes av Jens Henriksson. Styrelsens ordförande Lars Idermark lämnade sin post och efterträddes i juni 2019 av förre statsministern Göran Persson.
I mars 2020 gav Finansinspektionen banken en rekordböter på 4 miljarder kronor. Myndigheten slog fast att Swedbank systematiskt och under lång tid brustit i sitt arbete mot vad som verkar ha varit omfattande penningtvätt med hjälp av konton i banken.
Källor: SVT, TT och Swedbank
När tingsrätten meddelade sin dom mot Birgitte Bonnesen blev det jackpot för den tidigare Swedbank-vd:n och hennes försvar. Hon har själv hela tiden nekat till samtliga anklagelser och rätten valde att fria på alla punkter. Samtliga ledamöter var eniga
— Det är en jättestor framgång för Birgitte Bonnesen att tingsrätten har friat henne på båda punkterna, säger Per E Samuelsson till TT.
Chefsåklagare Thomas Langrot, som hade yrkat på minst två års fängelse för grovt svindleri, konstaterar på en pressträff att han inte är nöjd med domen.
TT: Lutar det åt ett överklagande?
— Jag vill inte föregripa ett sådant beslut, med det ligger i farans riktning, säger han.
Handlar om svindleri
Birgitte Bonnesen stod åtalad misstänkt för grovt svindleri alternativt grov marknadsmanipulation samt röjande av insiderinformation. Enligt åtalet hade hon gett vilseledande uppgifter om Swedbanks åtgärder mot penningtvätt i Estland.
Åtalet handlade inte om penningtvätt i sig, utan om Birgitte Bonnesens kommunikation om vad hon som högsta chef för verksamheten kände till.
Svindleri är en form av bedrägeri mot allmänheten. För straffansvar räcker det inte att någon lämnar oriktiga uppgifter eller utelämnar central information, utan det krävs en vilseledande uppgift för att påverka mottagaren i en viss riktning, skriver rätten.
Birgitte Bonnesen fick en rad frågor från journalister när Danske Banks penningtvättsskandal avslöjades i Estland hösten 2018. Kontentan av hennes svar var att Swedbank inte hade några problem med det, likt Danske Bank. Rätten anser att det fanns "otydligheter och glidningar" i hennes svar.
Enligt rättens ordförande Malou Lindblom är svindleri ett komplext och ovanligt brott.
— När det kommer till bevisningen så lyckades åklagaren bevisa att det har varit problem i processerna, det här har Birgitte Bonnesen varit medveten om, säger hon till TT.
Däremot anser rätten inte att Birgitte Bonnesens information har varit tillräckligt konkret och preciserad för att det ska räcka för att fälla för svindleri.
Många mål ogillas
Åtalspunkten som rörde röjande av insiderinformation gällde ett möte med bankens storägare. Då informerade Birgitte Bonnesen om att SVT:s "Uppdrag granskning" skulle sända ett program om banken, uppgifter som då inte var offentliggjorda. Även på den punkten anser rätten att informationen som Birgitte Bonnesen gav inte var tillräckligt specifik.
Chefsåklagare Thomas Langrot säger att det vid en snabb läsning av domen verkar som att tingsrätten lagt största vikt vid vad hon har sagt – medan åklagarsidan fokuserat på vad hon inte har sagt.
— Jag vet inte om vi brast i bevisningen egentligen. Vi har lagt väldigt stor vikt vid vad hon inte berättade om vad hon kände till som en del i vilseledningen, säger han.
TT: Är det generellt svårt att få fällande domar i ekobrottsmål?
— Inte generellt. Men i vissa profilerade och uppmärksammade mål, där man riktar in sig mot näringslivets toppar, finns det en liten sanning i det. Väldigt många av de målen ogillas, tyvärr. Jag vill inte spekulera i varför, bara konstatera att det ser ut så, säger Thomas Langrot.
