Krisen slår hårdare mot kvinnor
Kvinnor är generellt mer oroliga än män för sin ekonomiska framtid, visar en färsk enkät.Lägre löner gör att kvinnor drabbas hårdare när matpriser och räntor rusar uppåt och inflationen äter upp köpkraft, enligt Martin Björgell, pensionsexpert på Handelsbanken.
— Gör en budget och prata om pengar. Dela utgifter rakt av eller alternativt procentuellt, fördelat efter inkomstnivå.
— Fördela föräldraledigheter och vård av sjukt barn. Se upp med deltidsarbete, som kan påverka pensionen. Kompensera varandra om det behövs.
— Spara till dig själv. Även små belopp gör skillnad på sikt.
— Spara till en buffert, kanske 1–2 månadslöner för oförutsedda utgifter.
— Se över pensionssparandet och fundera på vilken tidshorisont du har i sparandet i fonder. Regelbundet sparande på lång sikt kan öppna för att du väljer en högre risknivå i sparandet.
Källa: Handelsbanken
Nästan hälften av kvinnorna – 46 procent – är oroliga för sin ekonomiska situation under det kommande året, enligt en enkätundersökning gjord av Novus på uppdrag av Handelsbanken inför Internationella kvinnodagen den 8 mars.
Bland männen i enkäten ligger motsvarande andel på drygt en fjärdedel – 28 procent.
"Mest oroliga är kvinnor mellan 35–49 år där hela 60 procent uppger att de är oroliga", skriver Handelsbanken i ett pressmeddelande.
En förklaring är att kvinnor går in i krisen med generellt lägre löner, omkring 90 procent av männens löner, enligt Martin Björgell. Tittar man på pensionerna är gapet ännu större.
"Kvinnors pensioner är 69 procent av männens. Det motsvarar drygt 6 700 kronor mindre varje månad. Det gör att kvinnors ekonomiska utrymme redan är mindre när nu marginalerna krymper på grund av rekordinflation och urgröpta reallöner", skriver Björgell i en kommentar.
Ökad ekonomisk jämställdhet skulle kunna lindra problemen för kvinnor, enligt Björgell.
"Det förvånar att fler par inte pratar om att kompensera varandra, särskilt när de flesta är överens om att kvinnor drabbas hårdare", skriver han.
Novus undersökning, genomförd 2–10 februari, bygger på webbintervjuer med 1 056 slumpmässigt utvalda svenskar i åldern 18–84 år.
