Kunden identifierar sig i Bank-id-appen för att öppna sitt digitala ID-kort. I appen visas ID-kortet i två minuter sedan man loggat in.
Kunden identifierar sig i Bank-id-appen för att öppna sitt digitala ID-kort. I appen visas ID-kortet i två minuter sedan man loggat in. - Foto: Ali Zare/NTB

Polisen: färre bedrägerier med digitalt ID

De nya, digitala id-korten kan göra det svårare för kriminella att missbruka andras identitet. Det tror Jan Olsson, kriminalkommissarie på Nationellt IT-brottscentrum.


Fakta: Så fungerar digitalt id-kort

Det digitala id-kortet ska kunna användas på samma sätt som sin fysiska motsvarighet, i butiker och vid paketutlämning.

Användare kan välja om de vill använda Bank-id med eller utan den nya funktionen.

För att aktivera det digitala id-kortet krävs giltigt pass eller nationellt id-kort, som skannas via mobiltelefonen.

Varje företag väljer om de vill acceptera det digitala id-kortet som en id-handling.

Eftersom det inte är en statligt utfärdad id-handling finns det företag som kan neka din digitala legitimation.

Även företaget Freja e-id har en form av mobil e-legitimation.

Alla som har ett giltigt pass eller nationellt id-kort kan nu aktivera ett digitalt id-kort på sina mobiltelefoner. Sedan Bank-id lanserade denna möjlighet tidigare i veckan har fler än 316 000 personer redan registrerat sig för den nya tjänsten.

Ser polisen i och med nya digitala id -handlingar någon ökad risk för id-kapning, förfalskning och bedrägerier?

— Tvärtom, uppger Jan Olsson, kriminalkommissarie på Nationellt IT-brottscentrum, för TT.

Aktivt i två minuter

För att legitimera sig med sin digitala id-handling använder man en rörlig QR-kod, som en butik eller ett paketombud läser av. Man ska också ange pin-kod eller läsa av sitt fingeravtryck eller ansikte. Därefter är id-kortet aktivt i två minuter.

— Detta är säkrare än en vanlig id-handling, som är lätt att förfalska, sälja och köpa, säger Jan Olsson.

Högre krav på att legitimera sig

Visst står mycket på spel om en hacker och bedragare väl kommer över en annans bank-id, konstaterar han, men påpekar att det var så även tidigare.

— Men sådana brott är så pass ovanliga och det handlar oftare om att bedragaren får någon att identifiera sig med sitt eget bank-id.

Går vi mot en framtid där digitala id-handlingar normaliseras och medför krav på att vid ett möte med någon kunna legitimera sig via mobilen, exempelvis då man ska sälja något, är det också av godo, resonerar Jan Olsson.

— Om brottslingar, som när de ska träffa ett tilltänkt offer inte vill berätta vilka de är, nu får kravet på sig att visa legitimation via mobilen, kanske de drar sig från att begå brottet. Ju fler lager av säkerhet som läggs på för att motverka att brott begås, desto gladare blir vi, säger han.

Sedan flera år har även företaget Freja e-id en liknande funktion som en del av sin e-legitimation. Denna är möjlig att använda som legitimation hos flera butiker och postombud, men är inte knuten till ett nationellt id-kort eller pass. Både Freja och BankID ägs av privata företag. Ingen av dem är alltså en statlig e-legitimation.

TT
/
/