Strid väntar om nya pengakrav i EU
Höstens heta dragkamp om färska EU-pengar är redan igång. Mer stöd söks till Ukraina – men hur?
EU-kommissionen vill utöka EU:s långtidsbudget för åren 2021–27 med flera tunga satsningar, finansierade av medlemsländerna:
* En "Ukraina-facilitet" ska sättas upp där totalt 50 miljarder euro ska kunna erbjudas i bidrag, lån och garantier för Ukrainas omedelbara behov och återuppbyggnad.
* EU:s budget för att hantera interna och externa följder av migration föreslås utökas med 15 miljarder euro.
* En ny "strategisk plattform", döpt till Step, ska skapas för att stärka konkurrenskraften inom främst ett antal högteknologiska områden, för totalt 10 miljarder euro.
* Ytterligare 1,9 miljarder euro föreslås dessutom till EU:s administration.
Källa: EU-kommissionen.
För tre veckor sedan lade EU-kommissionen fram sina önskemål om ett rejält tillskott för de återstående åren av EU:s nuvarande långtidsbudget, fram till år 2027.
Drygt 75 miljarder euro – nästan 900 miljarder svenska kronor – vill kommissionen få av medlemsländerna för att ge mer stöd till Ukraina, men också hantera migration och satsa på konkurrenskraft.
— Vi är i en helt annan värld i dag än 2020 då vår långtidsbudget diskuterades, sade ordförande Ursula von der Leyen när hon motiverade varför de nya pengarna behövs.
"Omprioritera"
Att få EU-länderna att säga ja kommer emellertid inte att bli enkelt. Sverige tillhör skeptikerna.
— Ukraina är det enda undantaget där vi ser att det behövs pengar, säger EU-minister Jessika Roswall (M) på väg in till en första ministerdiskussion i Bryssel om budgetönskemålen.
Sveriges budskap i övrigt är enkelt: ska det satsas på ett ställe får man spara på ett annat.
— Det kan mycket väl vara så att det kommer att behövas mera pengar till vissa områden, men då ser vi att det behöver omprioriteras i så fall, säger Roswall.
Ungersk skepsis
Inte ens kring Ukrainapengarna blir det enkelt att komma överens. Total enighet krävs, vilket gör att alla länder har vetorätt.
Inte minst Ungern, som regelbundet kritiserat EU:s sanktionspolitik gentemot Ryssland, kommer att vara svårövertalat.
— De (kommissionen) kräver att medlemsstaterna ska dela bördan av sanktionsinflationen och den ekonomiska krisen. Under 1,5 år har vi redan spenderat nästan 70 miljarder euro på Ukraina. Nu behövs en väldigt noggrann debatt för att se detaljerna och strukturerna i finansieringen, säger justitieminister Judit Varga på väg in till mötet i Bryssel.
Budgetdiskussionen förs under sommaren vidare på tjänstemannanivå, men väntas i höst bli ett hett ämne på kommande EU-toppmöten.
