Bankerna tjänar storkovan när hushållen kämpar – professorn: "Ska inte vara så lätt"
Miljarderna väller in i bankerna samtidigt som hushåll med stora bolån får allt svårare att få ekonomin att gå ihop i inflations- och räntechocken. Det är något som inte riktigt fungerar. Det ska inte vara så lätt att tjäna pengar för bankerna, säger professor John Hassler om utvecklingen.
Nordeas räntenetto för andra kvartalet lyfte till 1,83 miljarder euro (motsvarande 21 miljarder kronor), upp från 1,31 miljarder euro under motsvarande kvartal 2022. Det är en ökning med 40 procent.
SEB:s räntenetto lyfte till 11,9 miljarder kronor, från 7,7 miljarder kronor ett år tidigare. Det är en ökning med 53 procent.
Swedbanks räntenetto lyfte till 12,8 miljarder kronor i årets andra kvartal. Det är en ökning med 80 procent jämfört med andra kvartalet 2022, då det låg på 7,1 miljarder.
Handelsbanken väntas på onsdag morgon redovisa ett räntenetto för årets andra kvartal på 11,6 miljarder kronor, vilket skulle vara en ökning med 39 procent från 8,4 miljarder kronor ett år tidigare.
Källor: Bankernas delårsrapporter och Bloomberg
Det handlar egentligen inte så mycket om bankernas boräntor. De har tryckts uppåt och det har gått snabbt. Men faktum är att boräntorna inte har höjts lika snabbt som Riksbanken har höjt styrräntan. Den så kallade bolånemarginalen – det bankerna tjänar på varje utlånad krona – har därmed minskat i år.
Höjer inte sparräntorna lika mycket
Det bankerna främst drar in mer pengar på i inflations- och räntechocken är att de inte har höjt de räntor de själva betalar ut på insättningar och sparande som hushåll och företag har i banken särskilt mycket. Detta trots att alla andra räntor rusat iväg uppåt. På bankspråk kallas det att marginalerna på insättningar har ökat.
Detta är ett tema i de tre storbanker som i veckan rapporterat resultat för andra kvartalet: Nordea, SEB och Swedbank. Det väntas också bli tema när Handelsbanken presenterar sin delårsrapport tidigt i morgon bitti. Och det var samma visa när den norska storbanken DNB slog förväntningarna med en kvartalsrapport förra veckan.
Det är bättre med lönsamma och välkapitaliserade banker när ekonomin kärvar än tvärtom, brukar många i banksektorn hävda.
— Det har sina fördelar att ha en väldigt robust banksektor, säger professor John Hassler vid Stockholms universitet.
Ingen oro för finanskris
Han pekar bland annat på vårens stora problem i det fragmentiserade amerikanska banksystemet.
— Vi behöver inte vara oroliga för att vi ska få en finanskris i Sverige. Det är förstås bra. Men hur mycket är det värt? tillägger han.
Ett annat vanligt argument är att de ränteproblem som hushåll och företag brottas med nu är något som skapats av att Riksbanken och andra centralbanker stramar åt med höjda styrräntor. Själva syftet med höjda styrräntor är just att det ska slå mot plånboken och pressa hushållen att spara i stället för att konsumera – allt för att dämpa inflationen.
Bankernas tröghet när det gäller att justera upp sparräntorna i samma takt som räntor på bolån och krediter skulle ur det perspektivet kunna ses som något som försvårar penningpolitiken.
Fast Hassler vill inte skriva under på detta. Forskningen visar enligt professorn att det i första hand är boräntornas nivå som får genomslag på hushållens plånböcker, inte var räntan på spar- eller lönekontot ligger.
"Då är det något som är fel"
Grundproblemet är enligt Hassler snarare att konkurrensen i svensk banksektor är för dålig.
— Det ska inte vara så lätt att tjäna pengar. Då är det något fel, säger han.
Han påminner om att utlåning till och inlåning från hushåll med dagens strikta regleringar inte är någon särskilt avancerad verksamhet.
— Uppfyller ett hushåll standardiserade krav så lånar banken ut. Det är ganska enkelt, säger han.
TT: Kan man göra något politiskt åt det här?
— Jag tror det är ganska svårt.
— Det är inte säkert att man vill gå för långt och skapa perfekt konkurrens, så att det blir svårt att tjäna pengar i finanssektorn. Det skulle ju leda till ett mindre robust system. Men frågan är om det inte är för lätt att tjäna pengar för bankerna i Sverige, också i lågkonjunkturer. Det är inte alls omöjligt.
