Riksbankstopp tveksam till stödköp av kronan
Vice riksbankschef Martin Flodén tror det behövs åtstramande räntor ganska länge för att få bukt på inflationen. Han kan i teorin även tänka sig stödköp av den svenska valutan – men han är tveksam till om detta kan lyfta den rekordsvaga kronan.
Ekonomkåren är just nu splittrad i bedömningen av vad som händer med styrräntan i höst.
Alla tunga bedömare tror på en höjning till av styrräntan, med 25 punkter (0,25 procentenheter) till 4,00 procent i september. Därefter räknar vissa bedömare med ytterligare en räntehöjning i november, medan andra tror att vi på denna nivå har nått en räntetopp och att det räcker för att komma till rätta med inflationen.
Från Riksbanken var prognosen på senaste räntemötet i juni att det behövs minst en räntehöjning till i år.
Inflationen i juli uppmättes till 9,3 procent, oförändrad mot månaden före. Den så kallade KPIF-inflationen, där ränteeffekter räknats bort, var också oförändrad i juli på 6,4 procent. Riksbankens mål är en KPIF-inflation på 2 procent.
Den låga kronkursen är tillsammans med prislyft i tjänstesektorn två stora problem, enligt Martin Flodén. En svag krona trycker upp importpriser, vilket försvårar bekämpningen av den ovanligt höga inflationen.
— Jag kan garantera att det inte finns någon i Riksbankens direktion som vill ha en svagare krona nu, säger han.
"Vi vill aldrig utesluta något verktyg"
Uttalandet görs sedan han i ett tal på den norska storbanken DNB:s kontor i Stockholm påmint om att Riksbanken bara för några år sedan – 2016–2019 – hade ett särskilt mandat till dåvarande riksbankschefen Stefan Ingves och första vice riksbankschef Kerstin af Jochnick som öppnade för snabba interventioner på valutamarknaden.
Valutamandatet skapades sedan Riksbanken såg en risk för att kronan var på väg att bli för stark i ett läge där inflationstrycket och räntorna var rejält nedtryckta.
Nu är läget det omvända. Kronan är rekordsvag, inflationen för hög och ekonomin präglas av snabbt stigande räntor.
— Vi vill aldrig utesluta något verktyg eller något som kan vara effektivt och välmotiverat. Men vår bedömning typiskt sett är att valutainterventioner inte är ett effektivt verktyg om man vill påverka en växelkurs, säger Flodén om möjligheten att skapa ett nytt mandat för valutainterventioner – fast då för att möjliggöra stödköp som syftar till att stärka kronan.
"Kronan kommer att stärkas"
Trycket nedåt på kronan har flera förklaringar, enligt Flodén. Oron för att högre räntor ska skapa finansiella problem bland högt belånade hushåll och kommersiella fastighetsbolag är en faktor. En allmänt försämrad Sverigebild i omvärlden en annan.
Men det finns även omotiverade förväntningar på att Riksbanken kommer att föra en mjukare penningpolitik än andra centralbanker, enligt Flodén. Han tror dessutom att den ihållande trenden nedåt för kronan i sig – ned med 20–25 procent sedan 2016 – är en faktor.
— Men de här faktorerna kan inte förklara en så stor förändring till en så svag nivå för den svenska kronan, säger han om utvecklingen.
— Jag känner mig övertygad om att kronan kommer att stärkas – över tid, tillägger han.
Förutom en ny bottenkurs för kronan mot euron har sommaren bjudit på oväntat dystra BNP-siffror och rapporter som pekar på en oväntat hög underliggande inflation och ett pristryck uppåt i tjänstesektorn, noterar Flodén i sin summering av läget.
Konjunkturen svagare
Om detta har ökat sannolikheten för att Riksbanken gör två räntehöjningar till i år vill Flodén inte uttala sig om:
— Konjunktursignalerna har varit lite svagare än vad vi såg framför oss i juni. Den underliggande inflationen har varit lite högre. Sedan har vi mot det elpriserna, som har blivit lägre – och kronan som är väldigt svag. Vad det här betyder för vårt nästa penningpolitiska beslut tycker jag är för tidigt att säga.
Han pekar bland annat på att det kommer in en hel del nytt beslutsunderlag inför nästa räntebesked den 21 september – inte minst inflationssiffrorna för augusti.
