Politikernas nya favorit: "En gratislunch"
Allt fler riksdagspartier vill skrota överskottsmålet och investera pengarna i allt från infrastruktur till vård och utbildning. Men experter varnar för att gå för snabbt fram. Det är en tillfällig gratislunch, säger nationalekonomen John Hassler.
Överskottsmålet infördes på 1990-talet som en åtgärd för att få ordning på statsfinanserna. Sedan dess har Sverige fått ned sin statsskuld till en låg nivå.
Det är just den låga nivån på statsskulden som fått både politiker och en rad framträdande ekonomer att nu prata om att Sverige ska överge överskottsmålet och börja låna till olika satsningar, så att statsskulden stiger.
Överskottsmålet ska ses över var åttonde år. Senast det gjordes, 2017, beslutade riksdagen att målet ska uppgå till en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel, tidigare var målet 1 procent av BNP.
Källa: TT, finansdepartementet
Centerpartiet och Kristdemokraterna gick nyligen ut med att de gärna skrotar överskottsmålet. Därmed ansluter de till en rad partier, däribland Socialdemokraterna, som redan fattat liknande beslut.
Politikerna har också en rad ekonomer på sin sida, en av dem är Annika Alexius, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
— Överskottsmålet skapades för en annan tid. När Sveriges finanser såg helt annorlunda ut, säger hon.
Tacksamma pengar
Att ge politikerna fria tyglar är däremot ingen bra idé enligt Alexius. Hon förespråkar därför i stället ett mål för hur stor statsskulden får bli.
— Det finns alltid behov av mer pengar, så man måste ha en disciplin i budgetprocessen, det går inte att släppa finanspolitiken fri, säger hon.
Ett underskott på 0,5 procent som är vad KD har föreslagit skulle, enligt partiet som pekar på långtidsutredningen som presenterades före jul, ge statskassan ett tillskott på runt 50 miljarder kronor årligen.
Det är tacksamma pengar för politiker som vill investera i allt från välfärd till försvar, infrastruktur och klimat. Därför bör dock ett varningens finger höjas enligt John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
— Mitt bekymmer är att när det hamnar en massa pengar på politikernas bord så blir det inte alltid bra prioriteringar, säger han.
Han tror att Sverige skulle kunna ha ett underskottsmål, men att tidpunkten och vad pengarna ska användas till i så fall måste vara väl avvägd.
Ett underskottsmål innebär nämligen att statsskulden ökar, och med den räntebetalningarna. När skulden når en viss storlek så tar räntebetalningarna och de nya pengarna ut varandra.
Svantesson försvarar målet
— Det är en tillfällig gratislunch som uppstår i ungefär 15–20 år innan en ny balanspunkt nås. Det är frestande och lockande för många.
— Men då måste det finnas en politisk överenskommelse om det här ökade utrymmet som vi får, säger John Hassler.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har hittills försvarat överskottsmålet.
.jpg)
