Kinas törst efter guld driver upp priset
Guldpriset har stigit till nya rekordnivåer under de senaste veckorna. Uppgången drivs av ett svalnande intresse för obligationer när styrräntorna ser ut att vara på väg nedåt, men också av kineser som vill gardera sig mot en skakig fastighetsmarknad, enligt den oberoende ekonomen Claes Hemberg.
Guld är ett metalliskt grundämne och tillhör tillsammans med koppar och silver de så kallade myntmetallerna.
Guldets kemiska beteckning är Au, av latinets aurum.
Guldets vikt mäts numer i den engelska enheten för uns, "troy ounce", vilket motsvarar 31,1 gram. Den gamla viktenheten uns, som har romerska anor, motsvarade 27,9 gram för guld.
Källa: NE
Ett "troy ounce" guld, 31,1 gram, handlades för 2 178,95 dollar på fredagen – en ny rekordnivå för den eviga tillgången.
Guldpriset har en tendens att gynnas av ett osäkert omvärldsläge, som under den globala finanskrisen 2007–2010 och under början av pandemin 2020, förklarar Hemberg.
— Tittar man på vad som har hänt historiskt så går guldpriset upp när det är oroligt. Frågan är om vi har oroliga eller lugnare år framför oss? Jag tror att vi har lugnare år framför oss. Jag förväntar mig inget större virusutbrott eller inflationsoro.
Alternativ till räntor
Den senaste tidens uppgång ser snarare ut att ha sin förklaring i att världens centralbanker bedöms vara på väg att sänka sina styrräntor, något som minskar intresset för att placera sina pengar i räntepapper, fortsätter han.
— Räntorna har nått sin topp, då letar investerare efter andra sätt att spara sina pengar. Där är guld ett av de alternativen, säger Hemberg som även tror att kapital kommer att flyttas från räntepapper till aktiebörsen.
Vill ha guld
Utländska medier som brittiska Financial Times har förklarat den senaste ruschen med att kinesiska investerare och privatpersoner har börjat köpa guld i stor utsträckning.
— Det är kinesiska pengar som har tryckt upp guldpriset. Det beror på att kineserna är skeptiska till sin egen fastighetsmarknad och aktiebörs, eftersom de inte litar på att det kinesiska ledarskiktet kan leverera tillräckligt hög tillväxt under de kommande åren, säger Hemberg.
