Lägre inflation – nu väntar en annan osäkerhet
Allt lägre inflation är goda nyheter och Riksbankens bedömning är ytterligare två räntesänkningar i år. Det finns dock nya utmaningar, varnar Riksbankschefen Erik Thedéen: Vi vet inte hur hushållen och ekonomin reagerar när vi sänker räntorna.
Tidigare i veckan fick Thedéen och Riksbanken glädjande besked i form av svagare inflationsstatistik än väntat. Efter nyligen genomförd räntesänkning förstärks förhoppningarna från pressade hushåll om flera sänkningar. Medan många marknadsaktörer tror på ytterligare tre stycken under 2024 håller dock Thedéen fast vid två under andra halvåret, den som hoppas på en sänkning i juni, kan troligtvis sluta att göra det.
— Min bedömning är att juni inte ingår i andra halvåret och det troliga är att vi kan sänka två gånger under andra halvåret.
Nytt läge
Men oavsett när nästa sänkning sker så går svensk ekonomi nu in i ett nytt läge. Det är inte helt oproblematiskt, påpekar han:
— Vi har relativt god sysselsättning, inflationen går ned och reallönerna stiger. Får vi nu en gradvis uppgång eller blir det en ketchupeffekt? Det har vi varnat för som ett riskscenario för det skulle kunna innebära en inflationsimpuls, säger han.
För konsumenter som tidigare varit med om minusränta, poängterar Thedéen att även om flera räntesänkningar väntar, ska man ha en realistiska förväntningar var räntan ska landa.
— Det var där vi gick vilse för ett par år sedan, räntan kommer alltid att variera. Det långsiktiga är att styrräntan kanske ligger kring 2,5–3,0 upp till 3,5 procent.
Ser du en risk att hushållen har fel förhoppningar?
— Det goda med denna ränteuppgång är att alla blivit varse om det som jag och andra varnade för när vi hade nollränta, nämligen att den kan förändras, det har nu blivit sanning.
— Man ska inte basera sin ekonomi på väldigt låga räntor, inte för att det inte kan bli så, utan för att det är genuint osäkert. Man ska ha ordentliga buffertar när man tar stora lån.
Är unika
I ett internationellt perspektiv är svenska bolånetagare också unika. Medan man till exempel i USA binder sina bolån på 30 år har Sverige i stället historiskt sett valt rörligt, något Thedéen vill se en diskussion kring:
— Det finns en diskussion om att det alltid är billigare med rörligt, det kanske det är på lång sikt, men då tycker jag man glömmer bort försäkringsargumentet om att sova tryggt på natten. Kan vi på olika sätt få hushållen att tänka mer i sådana banor vore det bra.
