5 djur som inte finns längre – på grund av människan

1. Kvaggan

Kvaggan liknade zebran, men hade en annan färgteckning, och levde i Sydafrika och länderna runt omkring. När nybyggare från Europa kom till området gillade de inte kvaggan – de åt nämligen upp böndernas skörd och mat som var avsedd för boskap. Dessutom var Sydafrika ett riktigt jaktparadis för förmögna personer – årligen sköts tusentals kvaggor bara för skojs skull. 1883 dog världens sista kvagga på en djurpark i Amsterdam.

Bildkälla: Wikimedia Commons

2. Pungvargen

Pungvargen levde i Australien, och såg ut ungefär som en varg med svartbruna strimmor över ryggen. Dess enda nu levande släkting är den tasmanska djävulen. Pungvargen var nästan utdöd på det australiska fastlandet när européerna kom dit, men fanns kvar på ön Tasmanien. Det såg européerna till att ändra på ganska snabbt. På 1800-talet fick man rikligt betalt om man dödat en pungvarg – bönder var rädda att de skulle döda fåren. Den sista pungvargen dog i fångenskap 1936.

Bildkälla: Wikimedia Commons

3. Dronten

Dronten var en fågel som levde på Mauritius i Indiska oceanen. Den var riktigt stor och kunde väga upp till ungefär 20 kilo, hade mycket små vingar och kunde inte flyga. Dronten fanns i stor mängd fram tills att sjömän och kolonisatörer kom till Mauritius. Den första dronten sågs av européer 1598 och den sista 1662 – mindre än 100 år senare. Att de dog ut berodde inte bara på jakt, utan också på att européerna tog med sig egna djur hemifrån som dödade dronten.

Bildkälla: Wikimedia Commons

4. Den västindiska munksälen

Den västindiska munksälen fanns, inte så överraskande, i Västindien. Djuret levde nästan hela livet under vatten och sågs sällan vid vattenytan. Den här sältypen var några av de första däggdjur som Columbus såg när han steg i land på ön Hispanola. Hans besättning fick då i uppdrag att döda åtta sälar för att äta dem. Sedan dess jagades den västindiska sälen till utrotning. Sälen sågs sista gången 1952 och arten förklarades utdöd 1996.

Bildkälla: Wikimedia Commons

5. Den kaspiska tigern

Tigern, som också kallas för persisk tiger, gick att hitta i Iran, Irak, Afghanistan, Turkiet och Mongoliet. Den kunde väga upp till 240 kilo och hade lång och tät päls. Utrotningen började när Ryssland kolonialiserade Turkestan på 1800-talet. Tigrarnas territorium minskade snabbt när bomullsplantage anlades. Fram till tidigt 1900-tal användes den ryska armén för att avlägsna rovdjur från skogarna kring bosättningar och åkermark, och dessutom var tigerpälsen väldigt högt värderad. De sista kaspiska tigrarna sågs i början av 1960-talet.

Bildkälla: Wikimedia Commons

Läs mer om utrotade djur på International Union for Conservation of Nature.

Glöm inte att tänka på de djur vi har kvar på jorden – det finns många som riskerar utrotning. Här är 9 djur som är i farozonen för utplåning.