Fler luftvärnsrobotar står på Försvarsmaktens önskelista. Arkivbild.
Fler luftvärnsrobotar står på Försvarsmaktens önskelista. Arkivbild. - Foto: TT

M: Regeringens försvarsbud räcker inte

Försvarsförhandlingarna var tänkta att gå i mål i dag, men det är oklart om det lyckas.Det behövs mer substantiella tillskott än vad regeringen har presenterat hittills, säger moderaten Pål Jonson.


Försvarsminister Peter Hultqvist (S) och oppositionspartierna fortsatte på tisdagen förhandlingarna om mer pengar till försvaret för 2022. Förhandlarna tog en paus på eftermiddagen för att åter träffas på kvällen.

Tid för eventuella fortsatta förhandlingar finns avsatt även på onsdag. Hultqvist kommer dock att tillbringa en stor del av den dagen på Natos försvarsministermöte i Bryssel.

Moderaternas försvarspolitiske talesperson Pål Jonson bedömer att man inte hinner komma överens redan på tisdagen.

M: För lågt bud

Regeringen lade i fredags fram ett bud i förhandlingarna med åtgärder från Försvarsmaktens önskelista som man anser kan genomföras redan i år. Enligt vad TT erfar är kostnaderna för åtgärderna i det budet nästan två miljarder för 2022.

Flera av de borgerliga partierna vill ha med fler åtgärder som finns på Försvarsmaktens önskelista.

— I det här mycket allvarliga politiska läget finns inget utrymme för att skära ned på Försvarsmaktens förslag, säger Pål Jonson (M).

Även Mikael Oscarsson (KD) anser att regeringens bud är för lågt. Han förväntar sig få en redogörelse för vad Försvarsmaktens hela önskelista skulle kosta.

Försvarets önskelista

Målet för förhandlingarna är att Försvarsmakten ska få mer pengar redan i år för åtgärder som snabbt ska stärka försvarsförmågan. Pengarna ska finnas med i vårändringsbudgeten 19 april eller ännu tidigare i en extra ändringsbudget.

Det handlar framförallt om köpa in material som ökar försvarets uthållighet i strid. Till exempel drivmedel, lättare ammunition, reservdelar och livsmedel som kan lagras. Men det kan också handla om att anställa personal och köpa in transportfordon.

Men på den önskelista Försvarsmakten lämnat till regeringen finns även tyngre försvarsmateriel som tar längre tid att införskaffa. Till exempel luftvärnsrobotar, jaktrobotar, ett förstärkt kustrobotförsvar och fler bandvagnar.

Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman tycker dock att det borde finnas goda möjligheter att komma överens mellan regeringen och de fyra borgerliga partierna, M, KD, C och L.

— Statsministern har ju sagt att regeringens mål är att så snabbt det är praktiskt möjligt gå till en försvarsbudget på två procent av BNP, säger Widman.

Ett andra paket

Efter att en överenskommelse om ett första försvarspaket för 2022 är nådd så kommer förhandlingarna om ett andra, mer långsiktigt paket att ta vid. Det ska handla om upprustning av försvaret under de kommande åren.

Från regeringshåll trycker man på att det första försvarspaketet för 2022 ska fokusera på åtgärder som kan genomföras i år, medan satsningar som tar längre tid ska med i det andra försvarspaketet.

Å andra sidan har Försvarsmakten påpekat att det är bråttom med att kunna lägga beställningar på tyngre försvarsmateriel, så att Sverige inte hamnar långt bak i leverantörernas kö när många länder nu vill rusta upp.

Widman (L) anser därför att det är viktigt att lägga beställningar nu även på försvarsmateriel som tar lång tid att leverera.

— Nu är det köbildning vid vapensmedjorna. Att lägga beställningar tidigt minskar dröjsmålet, säger han.

Vänsterpartiets Hanna Gunnarsson tycker att regeringens bud är rimligt och menar att det ligger i linje med vad Försvarsmakten bedömer är möjligt att genomföra i år.

— Det är viktigt att lyssna på vad myndigheterna äskar och hålla oss där, säger Gunnarsson.

TT
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!