Så ska Ukrainaflyktingar fördelas på länen

Regeringen gav i mars uppdrag till Migrationsverket att ta fram en så kallad fördel­nings­nyckel som ska vara väg­ledande vid anskaffandet av boenden för personer som beviljats skydd enligt EU:s mass­flykts­direktiv, det vill säga flyktingar från kriget i Ukraina.

Modellen presenterades under onsdagen, där Stockholms med län med drygt 16 600, följt av Västra Götalands län med 13 100 och Skåne län med 9 500 får högst fördelning. Lägst fördelning får Gotlands län, följt av Blekinge och Jämtlands län.

Exakt hur fördelningen ska se ut inom respektive län blir nu en fråga för länsstyrelserna och kommunerna.

— Syftet är att få en jämnare fördelning där alla 290 kommuner på ett mer solidariskt sätt tar ansvar för att erbjuda det som behövs för dem som kommer hit och söker skydd från krigets Ukraina, säger avdelningschef Magnus Önnestig.

Storlek och arbetsmarknad

Fördelningen bygger på den modell som man sedan tidigare arbetet med enligt bosättningslagen.

— Det baseras på kommunens befolkningsstorlek, arbetsmarknadsförutsättningar, hur många ensamkommande barn man tagit emot, hur många asylsökande som vistas i kommunen, och hur många andra skyddsbehövande som redan vistas i kommunen, säger Önnestig.

Detta kan exempelvis innebär att mindre kommuner som tidigare tagit ett större ansvar föreslås ta emot färre skyddsbehövande enligt den nya fördelningen.

31 000 har sökt

Siffrorna i modellen bygger på det huvudscenario som Migrationsverket tidigare presenterat och som innebär att 76 000 ukrainare kan söka skydd här fram till halvårsskiftet. Än så länge har omkring 31 000 sökt skydd.

— Vi kommer behöva ha kontinuerliga avstämningar för att titta på hur många som kommit, och exempelvis hur många som på egen hand valt att bosätta sig.

I samband med uppdraget till Migrationsverket meddelade regeringen även att man ämnar få plats med ny lagstiftning till sommaren, som ska reglera fördelningen över landet av boendeplatser för skyddsbehövande som kommer enligt mass­flykts­direktivet.

— Lagstiftningen är tänkt att träda i kraft 1 juli. Det vi gör nu är att prata med kommuner och hör oss för för om vi kan börja bosätta folk där i väntan på att lagen träder i kraft. Då har vi bäddat för den 1 juli, och dessutom slipper vi då de stora asylboenden som hade lett till snedbelastning, säger Önnestig.