Suhonen: "Putin dödade alliansfriheten"
Den socialdemokratiske debattören Daniel Suhonen är den senaste att ansluta till den Natopositiva sidan."Världen har förändrats", skriver han i en ledare i Aftonbladet.
Den militära alliansen Nato, "The North Atlantic Treaty Organization", bildades 1949 av tolv grundarländer, däribland de nordiska länderna Danmark, Norge och Island.
Sedan dess har organisationen vuxit till 30 medlemmar. Det senaste nytillskottet var Nordmakedonien som blev en del av Nato 2020. 21 av Natos medlemmar är också med i EU.
Medlemmarna lovar varandra ömsesidigt militärt stöd vid en eventuell attack utifrån. Huvudpunkten är fördragets artikel 5.
För ett medlemskap i Nato ska flera kriterier uppfyllas. Två procent av BNP är inget krav men uppges som riktmärke i anslag till försvaret. Medlemsländer ska ha ett demokratiskt politiskt system som baseras på marknadsekonomi och en vilja att lösa konflikter på ett fredligt sätt. De ska också ha möjlighet och vilja att bidra militärt till Natoinsatser.
Varje beslut om en utökning av alliansen måste ske i konsensus bland alla medlemsländerna.
Källa: Nato
Aftonbladets socialdemokratiska ledarsida svängde den 20 april 2022 i Natofrågan, deklarerade Anders Lindberg. Nu hoppar även Daniel Suhonen, grundare av S-föreningen Reformisterna och chef för tankesmedjan Katalys, på Natotåget.
"Putins aggression dödar nu möjligheten till alliansfrihet så till den grad att inte ens språket kring den gamla politiken fungerar", skriver han i Aftonbladet.
"Nu står vi här och måste snabbt öka vår försvarsförmåga och få säkerhetsgarantier. Då finns bara ett realistiskt alternativ på bordet och det är Nato".
Sedan Rysslands invasion av Ukraina har stödet för ett Natomedlemskap ökat bland svenskarna. Den 21 april visade en Novus-undersökning för första gången att en majoritet av befolkningen, 51 procent, är för ett medlemskap.
Ett beslut om Natomedlemskap kommer att fattas av regeringen senast 24 maj. I svenska medier har det dock ryktats om att Socialdemokraterna planerar att skicka in en Natoansökan. Sedan dess har många tidigare Natokritiska socialdemokrater och vänsterdebattörer också omvärderat frågan.
Flera högt uppsatta socialdemokrater håller samtidigt fast vid sin uppfattning. De tidigare statsministrarna Göran Persson och Stefan Löfven har tidigare gått ut med att de inte ändrat åsikt i frågan.
