Nord Stream-läckorna i svensk zon – så påverkar det Sverige
De misstänkta sabotagen mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har skett i Sveriges ekonomiska zon. Vad innebär det och vilka skyldigheter har Sverige? Här är svaren!
Gasen fortsätter att läcka ut i Östersjön samtidigt som frågorna hopar sig kring vem som kan ha utfört ett attentat på botten. Två explosioner har registrerats i samband med läckagen.
Statsminister Magdalena Andersson (S) konstaterade i tisdags att de förmodade sabotagen inte utgör ett angrepp på Sverige.
Nord Stream-läckorna i svensk zon
De fyra läckorna på ledningarna har uppstått i det som kallas svensk och dansk ekonomisk zon. Skadorna ligger inte i svenskt eller danskt territorium, förklarar David Langlet, professor i miljörätt vid Uppsala universitet.
Svenskt territorialvatten sträcker sig i grova drag tolv nautiska mil, eller runt 22 kilometer, från lågvattenlinjen och lågvattenskär längs kusten.
Därefter tar svensk ekonomisk zon vid. Den ekonomiska zonen sträcker sig som mest 200 nautiska mil, eller runt 370 kilometer, från kusten.
Sveriges skyldigheter efter gasläckorna
De ekonomiska zonerna är en fördelning utifrån FN:s havsrättskonvention och ger länderna runt Östersjön, däribland Sverige, exklusiv rätt till exploatering av naturresurser inom sina områden. Det kan handla om fiske, rätten att sätta upp vindkraftverk eller utvinna gas och olja.
Zonerna infördes främst för att hindra konflikter över fiskerättigheterna. Utländska flygplan och fartyg har rätt att uppehålla sig i områdena – och stater har även rätt att anlägga undervattensledningar.
— Ingen kan komma och säga att ett ryskt eller polskt fartyg inte får vara där, säger David Langlet.
När det gäller skadorna på gasledningarna har Sverige en skyldighet att agera ur miljösynpunkt för att skydda den marina miljön. Nu är det oklart om metangasen som sipprar ut är ett akut hot.
Kustbevakningen uppger på fredagen att båda utsläppen har minskat kraftigt i omfattning. Det mindre utsläppet har nu en diameter på cirka 20 meter och det större en diameter på omkring 600 meter.
Enligt en prognos kan utsläppet eventuellt upphöra på söndag, men Kustbevakningen tar höjd för att det kan pågå längre än så.
Langlet förklarar att Sverige inte har några särskilda säkerhetspolitiska skyldigheter i den ekonomiska zonen.
— När Nord Stream 1 skulle läggas då hade Sverige i princip inte möjlighet att säga blankt nej, utan man kunde ha synpunkter på dragningen av rörledningen och hur den skulle utformas utifrån miljöperspektiv.
"Då hade det varit ett attentat i Sverige"
Rent juridiskt är Nord Stream ett aktiebolag med kontor i Schweiz, men med ryska Gazprom som majoritetsägare. En insats på botten skulle därmed kunna behöva koordineras med Schweiz, enligt Langlet.
— Jag tror inte att Sverige sitter och väntar på något tillstånd att göra något på rörledningen. Det gör man väl i samförstånd, så fort den här akuta fasen med läckaget har upphört.
En del av Nord Stream 1 går genom danskt vatten men ingen del av gasledningarna går genom svenskt vatten. Om skadorna hade uppstått på svenskt territorialvatten hade saken varit en helt annan.
— Då hade det varit ett attentat i Sverige, visserligen i vattenområdet men ändå i svenskt sjöterritorium. Då hade det varit en omedelbar angelägenhet för svensk polis och i högre utsträckning för svensk militär att säkra det här, säger Langlet.
