Krismöte väntar för miljardprojektet ESS

— Vi är övertygade om att vi kommer att klara det. Men att garantera det? Nej, jag är inte gud, säger ESS-chefen Helmut Schober.

Den 30 november har ESS kallat till ett extrainsatt möte med några av dem som levererar utrustning till anläggningen som sedan 2014 håller på att ta form norr om Lund.

I kallelsen nämns att det finns risk för att "hela projektet kan misslyckas" om inte utrustningen levereras i rätt tid och är av rätt kvalitet, har Sydsvenskan tidigare rapporterat.

— Vi har problem som vi måste hantera, medger Schober, men tillägger:

— I dag är vi inte i närheten av något misslyckande, tvärtom. Vi har mycket utrustning som är installerad och den har producerats med exakt den kvalitet vi behöver.

Om man med misslyckande menar att inte hinna bli klar i tid, så finns alltid en sådan risk i ett projekt av den här storleken och komplexiteten. Men det finns marginaler i den nya tidsplanen, understryker han. Om fem år ska anläggningen kunna tas i bruk.

— I dag kan vi säga med stor sannolikhet, över 80 procent, att vi kommer att färdigställa det här projektet i tid och hålla budgeten.

"Väldigt allvarligt"

Men vad är det då som föranleder det extrainsatta mötet och behovet av att förstärka kvalitetsprogrammet? Schober hänvisar till ett antal händelser under sommaren, som tärde "en hel del" på tidsmarginalen.

— Vi tar de här händelserna väldigt allvarligt och jag säger till organisationen och alla partners att vi måste slå tillbaka hårt och försäkra oss om att vi inte råkar ut för liknande händelser framåt.

I dag roterar det heliumkylda målhjulet som det ska, men monteringen av det var ett exempel på en sådan händelse som Schober refererar till. Installationen blev kraftigt försenad och orsaken var kvalitén på den utrustning som levererades, uppger han.

— Vi måste reducera antalet misstag under tillverkningen och se till att vi fångar upp dem så tidigt som möjligt och det är därför vi förstärker vårt kvalitetsprogram för tillverkarna.

För- och nackdelar

Hela 13 europeiska länder ingår i det konsortium som bygger ESS. Ett råd med representanter för medlemsländerna är högsta beslutande organ och rådet får i sin tur stöd av olika expertkommittéer. Cirka 40 forskningsinstitut från medlemsländerna bistår med utveckling och design av anläggningen.

Den här organisationsmodellen har både för- och nackdelar, anser Helmut Schober. Det är komplext och svårt att administrera, men ger samtidigt tillgång till ovärderligt expertkunnande.

— Modellen gör det möjligt för oss att binda alla dessa partners till ESS och det vill vi göra även framåt.

Global konkurrenskraft

När ESS-rådet sammanträder i Lund i början av december är finansieringsfrågan åter i fokus. Schober är övertygad om att de extra 5,6 miljarder kronor som behövs för att kunna göra ESS startklart till slutet av 2027 ska kunna skakas fram. Alla signaler hittills har tytt på det, understryker han.

— Vi kan inte veta säkert förrän parlamenten i alla de här länderna har gett klartecken. Men Europa har hittills varit rationellt när det kommer till forskningsfinansiering.

Ytterst handlar det om att ta fram en förstklassig forskningsinfrastruktur för att Europa ska behålla sin konkurrenskraft på global nivå, menar han. När ESS väl tas i bruk kommer det att gagna forskningen inom många olika fält, till exempel energilagring, energiomvandling och medicinska produkter.

— I 40 år kommer vi att se till att europeiska universitet och industrins forskningsavdelningar kommer att ha tillgång till de bästa verktygen.