Livstidsdömde bödelns öde avgörs i hovrätten
Iraniern Hamid Noury lurades till Sverige, greps och dömdes till livstids fängelse för grovt folkrättsbrott och mord.På onsdagen tas det historiska målet upp i hovrätten – där den utpekade bödeln vill rentvå sitt namn.
Stort fokus i åtalet mot den krigsbrottsåtalade 61-åringen ligger på gruppen Folkets mujahedin (ofta förkortat till MEK) som många av de avrättade fångarna tillhörde. De flesta demonstranter som under varje förhandlingsdag i tingsrätten stått utanför Stockholms tingsrätt är kopplade till Folkets mujahedin.
Gruppens ideologiska rötter brukar beskrivas som en blandning av marxism och islamism. Folkets mujahedin är en av Irans mest samordnade oppositionella rörelser, fast många andra regimkritiska iranier anser att den är kontroversiell – inte minst på grund av de många våldsdåd gruppen utförde under främst 80-talet.
Under en period var Folkets mujahedin terrorstämplad av EU, men den har sedan lång tid tillbaka övergett den väpnade kampen. Den politiska grenen är däremot aktiv än i dag och har en bas i Albanien.
I november 2019 landar Hamid Noury på Arlanda. Den då 58-årige iraniern har gjort den långa resan från Teheran för att hälsa på släktingar, men på flygplatsen grips han av polis.
Han vet det inte då, men han har gått rakt i en fälla gillrad av personer som anklagar honom för grova övergrepp drygt trettio år tidigare.
När Noury häktas offentliggörs misstankar om grovt folkrättsbrott och mord i Gohardashtfängelset utanför Teheran under juli och augusti 1988.
Sensommaren 1988 dödas tusentals politiska fångar i fängelser runtom i Iran sedan landets religiösa ledare, ayatolla Khomeini, gett order om att anhängare till Folkets Mujahedin ska avrättas.
Bakgrunden är att motståndsrörelsen, vars mål är att störta den religiösa regimen, ställt sig på Iraks sida i den väpnade konflikt som rasar mellan Iran och grannlandet mellan 1980 och 1988.
Mängder av människor – även vänsteroppositionella utan koppling till Folkets mujahedin – torteras och avrättas genom hängning i lyftkranar och lyktstolpar, andra arkebuseras. Bland de som dödas finns män och kvinnor, men också, enligt människorättsorganisationen Amnesty International, barn.
Exiliranier världen över har i decennier kämpat för rättvisa, men regimen i Iran känns inte vid några övergrepp och ingen har dömts som ansvarig – förrän nu.
Många vittnen
I augusti 2021, efter närmare två år i häkte, åtalas Hamid Noury vid Stockholms tingsrätt för grovt folkrättsbrott och mord.
Att han kan åtalas för folkrättsbrott begångna i Iran för över 30 år sedan beror på att Sverige tillämpar principen om universell jurisdiktion. Den möjliggör åtal för krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten oavsett var eller av vem de är begångna.
Enligt åtalet har Hamid Noury, i egenskap av åklagarbiträde vid Gohardashtfängelset, medverkat till att hundratals människor torterats och avrättats.
Dussintals tidigare fångar identifierar Noury som delaktig i massavrättningar i fängelset under juli och augusti 1988. Flera beskriver sina egna erfarenheter av vad de kallar "dödskorridoren". Där satt de med förbundna ögon i väntan på att höra sina namn läsas upp från en lista – vilket innebar att de snart skulle dödas i rummet intill.
Rättegången i Stockholm samlar drygt 70 målsäganden och vittnen från hela världen. Många berättar att de känner igen Noury på hur han talar, och att de aldrig glömmer rösten som kallade deras vänner till sin död. Andra minns för alltid ansiktet på mannen som utförde eller översåg tortyren.
Överlevarens fälla
Svenskiraniern Iraj Mesdaghi överlevde "dödskorridoren", och hör till dem som väntat länge på upprättelse. Han har vigt sitt liv åt att samla dokumentation och vittnesmål om fasorna som pågick innanför fängelsets murar.
Det är han som, tillsammans med ytterligare en person, lurar Hamid Noury till Sverige i november 2019. Tillsammans med människorättsjurister sammanställer Mesdaghi ett omfattande underlag för polisanmälan, vilket leder till att Noury kan gripas på Arlanda.
Som ett av åklagarens huvudvittnen finns Iraj Mesdaghi på plats i stort sett varje dag under den nio månader långa rättegången. Den 14 juli döms Hamid Noury till livstids fängelse och skadestånd i miljonklassen.
— På det här sättet kan jag rättfärdiga att jag är vid liv, säger en lättad Iraj Mesdaghi till TT samma dag som domen meddelas.
Rättegången mot Hamid Noury har bidragit till historiskt dålig stämning mellan Sverige och Iran. Under våren 2022 grips en svensk medborgare i Iran misstänkt för spioneri, och enligt uppgifter till TT är gripandet kopplat till rättegången. Sedan i juni avråder UD från alla resor till landet.
När Hamid Noury döms svarar Teheran med att kalla hem sin ambassadör.
Saknar jurisdiktion
Själv har Noury konsekvent nekat till brott. Han hävdar att alla anklagelser mot honom är lögner och att det är fråga om en komplott mot den iranska staten.
Han har i förhör uppgett att han haft en betydligt lägre position än vad vittnen och åklagare påstått, och att han varit föräldraledig under veckorna han anklagas för delaktighet i hundratals mord.
Försvaret har under rättegången argumenterat för att åtalet ska avvisas på formella grunder. Till skillnad från åklagarsidan och tingsrätten anser försvaret att en svensk domstol saknar behörighet att pröva händelser i Iran för över 30 år sedan.
Tingsrättsdomen överklagas så småningom av båda parter. Åklagarsidan vill få Noury dömd på flera åtalspunkter. Försvaret yrkar återigen på att svensk domstol saknar jurisdiktion, och att målet aldrig borde ha prövats.
Hovrättsförhandlingen i målet inleds på onsdagen, och beräknas pågå fram till hösten 2023.
