Sverige siktar mot stjärnorna som EU-bas
Sverige siktar mot stjärnorna – med en ny uppskjutningsplats för satelliter – vid inledningen av årets ordförandeskap i EU:s ministerråd.Men på marken väntar en tuff vår med fortsatt krig i Ukraina och oro för ekonomisk konkurrens från USA.
EU-kommissionen har under torsdagen och fredagen besökt Kiruna för att officiellt inleda Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd under våren 2023.
I torsdags åt ledamöter och ministrar middag tillsammans med kung Carl XVI Gustaf på ishotellet i Jukkasjärvi, där de även övernattade. Enligt uppgifter fanns exempelvis kungen, statsministern och den svenska kommissionären Ylva Johansson bland dem som valde att sova i kalla rum på hotellet.
Under fredagen var man tillsammans på rymdbasen Esrange för att inviga en ny satellituppskjutningsplats och höll dessutom en gemensam överläggning i centrala Kiruna.
Kiruna har stått i spetsen för hela EU när regeringen i dagarna två haft EU-kommissionen på besök som invigning av sitt ordförandeskap i EU.
Efter en gemensam överläggning mellan ledamöter och ministrar på fredagseftermiddagen var kommissionsordförande Ursula von der Leyen full av beröm – inte minst för omgivningarna.
— Ni har verkligen satt ribban högt, med ishotellet i Kiruna. Men också rymdbasen, Esrange: fantastiskt, sade hon på den avslutande presskonferensen i Kiruna.
Oro för Ukraina
Annars bjöds det mest allvarsord uppe på podiet i Aurora-kulturcentret i Kirunas nybyggda stadskärna.
Främst gäller det Rysslands krig i Ukraina.
— En ukrainsk seger är nödvändig för Europa. Enighet är vår största tillgång. Inget är viktigare. Ukrainas öde är också Europas öde, fastslog statsminister Ulf Kristersson (M).
— Vi måste fortsätta öka trycket på Ryssland, sade von der Leyen.
Men även händelser i USA väcker oro. President Joe Bidens stora stödpaket IRA har fått europeiska politiker och företagare att missnöjt gny över ojämlik konkurrens och risk för att verksamheter ska söka sig över Atlanten i stället.
"Måste agera"
IRA måste hanteras på något sätt. Men vad EU ska göra är oklart. Tunga länder som Frankrike trycker på för motsvarande stora EU-stöd – vilket inte alls är lika populärt i mer frihandelsvilliga och ekonomiskt försiktiga medlemsländer som Sverige.
Som ordförandeland i ministerrådet måste Ulf Kristersson nu balansera mellan olika viljor när svarsåtgärder ska diskuteras under våren.
— Vi måste agera. Vi måste ge europeiska företag bättre chans till en jämbördig spelplan. Men vi måste göra det på basen av fakta och siffror och analyser. Och vi måste starta en verklig diskussion om hur vi förbättrar produktiviteten och konkurrenskraften baserat på vår egna kapacitet och inte långsiktiga statsstöd, sade statsministern.
Rymdbas
Tidigare på fredagen var det annars mer positiva händelser som dominerade. Tillsammans med kung Carl Gustaf invigde Kristersson och von der Leyen rymdbasen Esranges nya uppskjutningsplats för satelliter.
— Det här placerar verkligen Sverige på rymdkartan, inte bara i Europa utan globalt, säger astronauten Christer Fuglesang.
Spaceport Esrange blir den första anläggningen för uppskjutning av satelliter på europeisk mark. Sedan tidigare har satelliter skickats ut från EU:s rymdbas på andra sidan Atlanten i Franska Guyana.
Förutom att skjuta upp satelliter i omloppsbana kommer basen även att användas för EU:s testprojekt med återanvändbara raketer.
Inte enkelt
Förhoppningen är att den första satellituppskjutningen ska äga rum på basen utanför Kiruna redan inom ett år.
— Här har man ju skickat upp raketer i 50 år, men det är raketer som skickat upp experiment som går upp och kommer ned igen, rakt ner. Nu ska vi kunna skicka upp raketer som är så stora att de kan placera satelliter i bana runt jorden. Det är det som är den stora grejen, berättar Christer Fuglesang för TT och SR Ekot inne på Esrange.
Uppskjutningar är dock ingen enkel och given historia. Bara för några dagar sedan misslyckades ett brittiskt försök att skjuta upp en raket med nio satelliter ombord, via ett specialbyggt flygplan som lyft från en rymdbas i Cornwall.
— Det är inte lätt att bygga en raket och göra helt rätt första gången. Med all sannolikhet kommer det nog att bli en del misslyckande på vägen. Det får man räkna med, säger Christer Fuglesang.
