I mitten av Orionnebulosan strålar unga stjärnor i ultraviolett ljus, vilket lyser upp omgivningen på olika sätt. Längs molnbanken ligger ett litet mörkt moln i vilket en ny stjärna och möjligen flera planeter håller på att bli till. I kanten av det lilla molnet lyser det från molekyler av CH3+, vilket visas i gult i den här bilden. Bilden är tagen i infrarött ljus av rymdteleskopet James Webb med kameran NIRCam.
I mitten av Orionnebulosan strålar unga stjärnor i ultraviolett ljus, vilket lyser upp omgivningen på olika sätt. Längs molnbanken ligger ett litet mörkt moln i vilket en ny stjärna och möjligen flera planeter håller på att bli till. I kanten av det lilla molnet lyser det från molekyler av CH3+, vilket visas i gult i den här bilden. Bilden är tagen i infrarött ljus av rymdteleskopet James Webb med kameran NIRCam. - Foto: ESA/Webb, NASA, CSA, M. Zamani (ESA/Webb), PDRs4All ERS Team/TT

Avgörande kolmolekyl fångad på bild

En molekyl som tros vara föregångare till allt liv har upptäckts av James Webb-teleskopet. Bakom upptäckten ligger bland annat forskare från Chalmers i Göteborg.


Med hjälp av det kraftfulla James Webb-teleskopet har astronomer nu fått syn på kolmolekylen CH3+ i Orionnebulosan som ligger 1 350 ljusår bort.

Forskare har länge trott att CH3+ kan ha spelat en viktig roll som föregångare till de mer komplexa molekyler som utgör grunden till allt liv, enligt ett pressmeddelande från Chalmers.

I en artikel publicerad i Nature beskriver forskarna hur de har spårat kolmolekylen till ett ungt solsystem. På bilder tagna med teleskopet syns en ljuspunkt i kanten av en mörk skiva av damm.

Bakom upptäckten ligger ett stort forskarlag och en av dem är John Black, professor emeritus i radioastronomi vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers. Han var var en av dem som hjälpte till att förutsäga molekylens avgörande roll i interstellär kemi i början av 1970-talet.

Molekylen CH3+ består av en kolatom och tre väteatomer och kallas även metylkatjonen.

James Webb-teleskopet sköts upp på juldagen 2021 och har kunnat skildra universum på ett helt nytt sätt. Bland annat kan det visa ljus som färdats i 13 miljarder år. Det utnämndes till årets forskningsgenombrott 2022 av den vetenskapliga tidskriften Science.

TT
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!