Riskabelt vårdglapp när unga blir vuxna
Barn med psykisk ohälsa hamnar i ett vårdglapp när de fyller 18. Många står plötsligt utan hjälp och andra hamnar i kläm mellan olika vårdformer. Vi levde med en konstant oro. Vi var rädda för att vår dotter skulle ta livet av sig, att vi skulle förlora ett barn, säger Yvette Lindqvist.
Behoven av psykiatrisk vård för unga fortsätter att öka.
Drygt 144 000 barn i åldern 0-17 år var under 2022 i kontakt med bup. Siffran motsvarar 6,4 procent av landets alla barn och är en ökning från 5,5 procent sedan 2017.
Källa: Sveriges kommuner och regioners rapport "Psykiatrin i siffror 2022".
Unga patienter upplever flera problem när de ska övergå från barn- till vuxenpsykiatri. Personer som har skrivits ut från barn- och ungdomspsykiatrin (bup) när de har blivit myndiga berättar att deras vård har pausats.
Utskrivna patienter vittnar också om att de inte fått information om vart de kan vända sig för vidare vård och att de saknat en fortsatt vårdplan. Samt att övergången har upplevts som abrupt.
Det här framkommer i en sammanställning av förra årets inkomna klagomål från unga vuxna, som Inspektionen av vård och omsorg (Ivo) och Patientnämnden (Pan) har gjort.
— Vi ser att det blir ett glapp mellan instanser vilket medför att patienterna står utan hjälp, säger Marie Åberg, chef för avdelning nord på Ivo.
Fick vänta på vård
En av dem som har fått sin vård satt på paus i övergången mellan barn och vuxenpsykiatrin är Yvette Lindqvists dotter vars psykiska besvär började i tonåren.
— Hon gick från en glad och sprudlande tonåring till att bli allt mer lågmäld och började stänga in sig på sitt rum, säger Yvette Lindqvist.
Trots kontakter med kurator och ungdomsmottagning mådde dottern inte bättre och fem veckor före skolavslutningen efter första året på gymnasiet blev hon inskriven på bup.
Där fick hon diagnosen PTSD, depression och ångest, och fick vård under drygt ett år fram tills hon fyllde 18 år.
Efter hennes 18-årsdag var det dags att bli utskriven och övergå till vuxenpsykiatrin.
Men övergången kom att ta tid. Yvette Lindqvist upplevde att vården stannade av, att samtalsstödet uteblev i flera månader och att ingen visste när dotterns vård skulle återupptas.
— Man levde med en konstant oro. Jag och min man var rädda för att vår dotter skulle ta livet av sig, att vi skulle förlora ett barn. Man stod där utan hjälp, hon ville inte prata om de svåraste, mörkaste tankarna med oss. Hon ville prata med någon annan men det fanns ingen annan där. Vården täcker inte upp. Det är en ofantlig stress, säger Yvette Lindqvist.
— Det blev en paus och en tillbakagång i det som bup hade lyckats åstadkomma.
Regionens ansvar
Ivo och Pan pekar i sammanställningen ut att övergången mellan barn- och vuxenpsykiatrin kan vara problematisk och att vårdinstanserna brister i sin samverkan.
Patienters vittnesmål i sammanställningen visar också att man riskerar att hamna i kläm mellan bland annat primärvård och psykiatrisk specialistvård. Samt att patienterna blir skickade mellan olika instanser utan att få rätt vård.
— Får man inte rätt vård i rätt tid så kan de medicinska tillstånden förvärras. Det är därför den här övergången behöver fungera sömlöst och det är regionens ansvar att se till att det sker, säger Marie Åberg, avdelningschef på Ivo.
Snabbare tillfrisknande
Yvette Lindqvists dotter fick efter några månader av utebliven vård en tid hos vuxenpsykiatrin, där hon fick traumabehandling under drygt ett och ett halvt år.
I dag är dottern frisk och Yvette Lindqvist är engagerad i riksföreningen mot ätstörningar, Frisk och Fri.
Hon tror att en smidigare övergång mellan barn- och vuxenpsykiatrin hade gjort att hennes dotter hade blivit frisk snabbare.
— Framförallt hade den minskat perioden av svårt lidande för både henne och för hela familjen, säger Yvette Lindqvist.
