Regeringen vill se mer handfast lärarutbildning
Lärarstudenter har fått för liten dos av de handfasta kunskaper som behövs för att klara arbetet i klassrummen, enligt regeringen. I dag presenteras den utredning som ska se över lärarutbildningen.
Det är utbildningsminister Mats Persson (L) som presenterar direktiven till en utredning om lärar- och förskollärarutbildningarna.
Av Tidöavtalet framgår att regeringen och SD vill se skärpta antagningskrav till lärarutbildningen, för att höja läraryrkets status. Samtidigt ska "utbildningsinnehållet reformeras med ökat fokus på ämneskunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik". Vad som eventuellt ska minskas i utbildningarna preciserar man inte närmare.
Av Tidöavtalet framgår också att det kan bli aktuellt att koncentrera ämneslärarutbildningarna till färre lärosäten – de "högst rankade" inom respektive område.
Men vad är problemen med nuvarande lärarutbildning? Ett stort misslyckande är att omkring var tredje student på ämneslärarutbildningen hoppar av, skrev Mats Persson och skolminister Lotta Edholm (L) i en debattartikel i Svenska Dagbladet i maj och fortsatte: "Men mest allvarligt är att studenterna inte är förberedda för mötet med eleverna i klassrummet".
Det som saknas eller fått för lite utrymme i utbildningen är "klassrumsnära förmågor" som konflikthantering, bedömning av elevernas arbeten och förhållningssätt gentemot vårdnadshavare, enligt ministrarna. De vill också se mer av kognitionsvetenskap (vetenskap om inlärning) i utbildningen, och mindre av "abstrakt teori".
Planerna på en ny lärarutbildning har redan mötts av kritik. Företrädare för lärarutbildningar runt om i landet föreslog i en replik "att i stället för detaljstyrning ge lärarutbildningen tillräckliga resurser och akademisk frihet".
Utredningen presenteras vid en pressträff klockan 14.00. Jämte Mats Persson deltar Patrick Reslow, skolpolitisk talesperson för SD.
