Kristersson hos Biden i spurt för Natointräde
I dag träffar statsminister Ulf Kristersson (M) president Joe Biden i Vita huset. Sveriges Natointräde blockeras ännu av Turkiet men regeringen hoppas att USA ska ordna upp det i spurten mot Natotoppmötet i Vilnius nästa vecka
Sverige ansökte om medlemskap i Nato, parallellt med Finland, den 18 maj i fjol. Turkiet sade inledningsvis nej, men nådde drygt en månad senare ändå en överenskommelse med Sverige och Finland om åtgärder för att komma fram till ett klartecken. Där ingår bland annat samarbete kring hot mot Turkiets nationella säkerhet, fördömande av terroristorganisationer och borttagande av vapenembargon.
Den 5 juli 2022 fick Sverige och Finland formellt status som blivande medlemmar, "invitees" på engelska. Redan samma dag bekräftades några av de första ratifikationerna av medlemskapen, som från bland andra Norge, Danmark och Island gjorts redan på förhand i juni.
För Finland avslutades processen i april i år då medlemskapet blev helt klart sedan Ungern och Turkiet blivit de sista Natoländerna att ratificera landets ansökan.
För Sveriges del har 29 av 31 länder ratificerat – Turkiet och Ungern återstår.
— Det är väldigt kraftfulla signaler, också till president Erdogan och Turkiet om hur viktigt USA ser på den här utvidgningen, säger Jan Hallenberg, senior forskningsrådgivare vid Utrikespolitiska institutet om Kristerssons besök hos den amerikanske presidenten.
Han syftar både på att Biden med bara några dagars varsel bjudit in den svenske statsministern till Washington och att han också ska ha ett möte med Kristersson, Finlands president Niinistö och de övriga nordiska statsministrarna i Helsingfors den 13 juli. Det senare mötet sker dagen efter Natos toppmöte i Vilnius i Litauen den 11 och 12 juli, där de också möts.
Finland är med sedan april men Sverige saknar godkännande av Turkiet och Ungern. Den senaste koranbränningen, i Stockholm i förra veckan, kan ha gjort det lite svårare för Turkiet att säga ja och Turkiet kräver fortsatt hårdare tag mot PKK-verksamhet i Sverige.
Viktigt för Biden
Men mötet i Vita huset visar, enligt Jan Hallenberg, hur viktigt Joe Biden anser det är att få in även Sverige i Nato.
— Biden ser det här som en del av sitt arv som president: han har ställt upp på Ukrainas sida, han har ställt upp för den transatlantiska länken, han har bidragit till Natoutvidgningen och Sverige och Finland skulle fullborda Natos strategiska styrka i Nordeuropa, säger Hallenberg.
Han tror, med egen betoning på tror, att den amerikanske presidenten kan ha någon sorts lösning på gång med Turkiet och dess president Erdogan som gör att Turkiet kan få köpa F16-plan av USA under förutsättning att Erdogan släpper in Sverige i Nato.
Det är ett spel på hög diplomatisk och storpolitisk nivå där utgången är oviss och ingen av de inblandade vill prata om koppling mellan ett turkiskt ja mot en leverans stridsflygplan.
Erdogan svårläst
Men Hallenberg framhåller, och flera andra har gjort det, att det inte är lätt att förutse hur Erdogan tänker sig fortsättningen.
Enligt uppgift till TT väntas mötet mellan Kristersson och Biden vara omkring en timma i dag på eftermiddagen, amerikansk tid. Med sig in i rummet har den svenske statsministern sin nationelle säkerhetsrådgivare, Henrik Landerholm, utrikesminister Tobias Billström (M) och Sveriges ambassadör i Washington, Karin Olofsdotter och ytterligare några medarbetare.
Det väntas inte bli någon gemensam pressträff med Biden och Kristersson efter mötet, den får den senare klara på egen hand.
Det är en mycket intensiv Natovecka som inleds med Washingtonmötet. Direkt därifrån åker Tobias Billström till Bryssel för torsdagens inplanerade möte mellan Finland, Sverige och Turkiet för att följa upp det avtal som de tre länderna träffade förra året, om åtaganden för ett ja till medlemskap. Mötet leds av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Spurtar för ja
Billström skriver, i ett uttalande till Dagens Nyheter att regeringen i och med Washingtonbesöket, Brysselmötet och intensiva kontakter lägger i en extra växel för att Sverige ska kunna ta det definitiva steget in i samband med Vilniusmötet.
Ungern har åter upprepat att landet inte kommer att vara sist att godkänna Sveriges ansökan - det vill säga om Turkiet ger grönt ljus gör Ungern det också.
