Tuffare krav på framtida lärarstudenter
Det ska bli svårare att komma in på en lärarutbildning i framtiden. Och själva utbildningen ska vässas, koncentreras och få mer fokus på de handfasta kunskaper som lärare behöver i jobbet. Regeringen låter nu utredaren Peter Honeth vaska fram förslag på hur omgörningen ska se ut.
Utredaren ska föreslå hur
lärar- och förskollärarutbildningarna kan fokusera mer på ämneskunskap, läs och skrivinlärning, användning av tryckta läromedel och handskrivning, kognitionsvetenskap och praktisk metodik.
antagningskraven till lärar- och förskollärarutbildningarna kan höjas.
Ämneslärarutbildningen kan stärkas, exempelvis genom ökade samarbeten mellan lärosäten.
Källa: Utbildningsdepartementet
— Vi behöver mer fokus på hur lärare kan lära våra barn läsa, skriva och räkna. Skolan ska tillbaka till grunderna och det påverkar hur lärarutbildningarna ser ut och utformas, säger utbildningsminister Mats Persson (L), när han tillsammans med SD:s skolpolitiska talesperson Patrick Reslow presenterar direktiven till den nya utredningen.
Redan i Tidöavtalet aviserade regeringspartierna och SD att antagningskraven till lärarutbildningen ska skärpas och att studenterna ska få mer mer av bland annat kognitionsvetenskap (vetenskap om lärande) och praktisk metodik, det vill säga metoder för att hantera olika situationer i undervisningen och i elevgruppen, till exempel konflikter och stök.
Uppdraget att lämna konkreta förslag på detta går alltså till Peter Honeth, som tidigare varit bland annat statssekreterare i utbildningsdepartementet.
Vad gäller höjda antagningskrav till lärarutbildningen handlar det både om förkunskaper och lämplighet. Ett viktig syfte är att minska avhoppen.
— Vi anser att kraven ska skärpas dels för att få en större genomströmning på utbildningen, men också för att höja statusen för lärarkåren och utbildningen, säger Patrick Reslow.
Inga nedläggningar
En tredje central fråga för Peter Honeth blir att undersöka hur ämneslärarutbildningen kan koncentreras, för att få en bättre kvalitet där den ges. Det innebär inte att ämneslärarutbildningen ska läggas ned vid några lärosäten, enligt Mats Persson.
— Vi tror att det är viktigt med lokal och regional närvaro, eftersom utbildningarna fyller ett regionalt arbetsmarknadsbehov. Det utredaren ska titta på är utökade samarbeten, så att lärarstudenten kan gå delar av utbildningen på ett närliggande lärosäte.
Enligt regeringen väntar en stor omläggning av lärarutbildningen. Men på frågan om de som är färska i läraryrket har gått en utbildning som inte håller måttet blir svaret "inte alls".
— Men alla utbildningar behöver utvecklas. Vi har ett problem med att var femte elev i fjärde klass läser inte tillräckligt bra. En viktig del i det är att ge lärarna de verktyg de behöver så att de bättre når fram i undervisningen, säger Mats Persson.
Kostar pengar
Lärosäten med lärarutbildning samverkar i Lärarutbildningskonventet. Dess ordförande Anders Linde Laursen, Malmö universitet, saknar väsentliga besked från regeringen.
— Lärarutbildningarna håller hög kvalitet, men vi gör dem gärna ännu bättre. Men det är anmärkningsvärt att man kan presentera en utredning utan att ta in resurstillgången. Man säger att man vill ha en höjd kvalitet, men det kostar pengar. Vi har för små resurser för de lärarutbildningar vi har i dag, säger han.
Regeringen beslutar formellt om utredningsuppdraget på torsdagen. Uppdraget ska redovisas senast den 29 november 2024.
