PKK-man döms i mål om terrorfinansiering
En man döms till fängelse i 4 år och 6 månader samt utvisning för att ha försökt samla in pengar till terrorstämplade PKK. Mannen döms även för försök till grov utpressning och grovt vapenbrott.
Kurdistans arbetarparti (PKK) grundades 1978 som ett marxistiskt parti.
Rörelsens mål var en kurdisk stat i sydöstra Turkiet samt angränsande delar av grannländer.
1984 tog PKK till vapen mot den turkiska staten i kampen för självständighet.
PKK är terrorstämplat av Turkiet, EU och USA.
Under 2022 utförde PKK enligt uppgift från åklagare Hans Ihrman 54 attentat där 40 personer dödades och ytterligare 150 skadades. Det gör PKK till den elfte dödligaste terroristorganisationen i världen enligt Institute for economics and peace.
Turkiet har bland annat fört fram krav på hårdare tag mot PKK för att man ska godkänna Sveriges Natomedlemskap.
En kurdisk man med ursprung i Turkiet döms för att med vapenhot ha försökt pressa en kurdisk näringsidkare i Stockholm att betala pengar till den terrorstämplade kurdiska organisationen PKK, meddelar Stockholms tingsrätt.
Påföljden blir fängelse i fyra och ett halvt år. Mannen, som är i 40-årsåldern, döms också till utvisning och förbjuds att återvända till Sverige.
— Utredningen visar som tingsrätten bedömer det att PKK bedriver en mycket omfattande insamlingsverksamhet i Europa med användning av bland annat utpressning av kurdiska näringsidkare, säger rättens ordförande, chefsrådman Måns Wigén, vid en pressträff.
Verkställighetshinder
Migrationsverket har i ett yttrande till domstolen meddelat att det i dagsläget föreligger verkställighetshinder av utvisning vid fällande dom. Mannen anses riskera tortyr i Turkiet.
Enligt tingsrätten är det dock oklart om verkställighetshindret kommer att ligga fast när frågan om utvisning blir aktuell, efter att mannen avtjänat sitt fängelsestraff.
— Av det skälet finns förutsättning att utvisa den dömde, säger Måns Wigén.
Mannen har på hemliga spaningsbilder synts på bild med en högt uppsatt PKK-ledare i Stockholm. Denne har enligt åtalet varit inblandad i händelseförloppet samt deltagit i beslutet att pressa målsägaren på pengar.
— Utredningen visar ett väldigt tydligt samband mellan den här PKK-ledaren och den åtalade.
Inget Natosamband
Turkiet har upprepade gånger kallat Sverige en fristad för PKK och har krävt hårdare tag mot organisationen för att släppa in Sverige i Nato. Måns Wigén betonar under sin pressträff att Natoprocessen inte har haft någon påverkan på tingsrättens prövning.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger att han inte har någon kommentar till domens innehåll.
— Sedan vet vi att den aktualiserar frågeställningar som är viktiga i vår terrorlagstiftning, så på ett allmänt plan har den naturligtvis ett stort allmänintresse.
Mannen har genomgående nekat till alla anklagelser utöver vapenbrott av normalgraden.
