Då kan uppehållstillstånd dras tillbaka
Två veckor efter koranbränningen utanför en moské inledde Migrationsverket ett ärende för att eventuellt återkalla mannens uppehållstillstånd – trots att han har flyktingstatus i landet. Grovt brott, verksamhet som innebär fara för rikets säkerhet eller lögner kan leda till liknande beslut.
Enligt utlänningslagen har alla som får uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov också rätt att få en statusförklaring.
Flyktingstatus är den högsta statusen man kan få som asylsökande. Enligt flyktingkonventionen är man flykting om man riskerar förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp.
Den som bedöms vara flykting får en flyktingstatusförklaring som är en internationellt erkänd status, och får normalt uppehållstillstånd i tre år.
Alternativ skyddsstatus kan man få om man i sitt hemland löper risk att straffas med döden, riskerar att utsättas för kroppsstraff, tortyr, annan förnedrande behandling eller löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.
Den som bedöms vara alternativt skyddsbehövande får normalt uppehållstillstånd i 13 månader.
Källa: Migrationsverket
Den person som brände en koran utanför en moské i Stockholm i juni – och som även hade en manifestation med en koran utanför Iraks ambassad tidigare i juli och har ansökt om att få ordna offentliga sammankomster för att bränna koraner flera gånger framöver – har ett tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige som löper från april 2021 till april 2024.
Uppehållstillståndets längd på tre år indikerar att mannen har flyktingstatus.
Men den 11 juli i år, exakt två veckor efter hans första koranbränning, öppnade Migrationsverket ett ”ärende om återkallelse av statusförklaring och uppehållstillstånd” rörande mannen.
Lämnat oriktiga uppgifter
Varför prövningen inletts är oklart. Enligt Migrationsverket kan övriga frågor från TT inte besvaras ”på grund av rådande sekretess”.
En orsak till att ett uppehållstillstånd kan återkallas är om den sökande döms för ett grovt brott.
— Det handlar om din framtida förmåga att uppträda skötsamt och inte skada någon eller något i Sverige, säger Jessica Eriksson, jurist på Familjens jurist med bland annat migrationsrätt som sitt område.
Att den sökande har farit med osanning om sin identitet eller sina skyddsskäl är en annan sak som kan påverka uppehållstillståndet.
— Du kan ha lämnat oriktiga uppgifter om din grund för att bli flykting, asylsökande eller migrant. Då kan man återkalla tillstånd och öppna sådana här ärenden, säger Jessica Eriksson.
Säpo remissinstans
Verksamhet som innebär en fara för rikets säkerhet kan också innebära att uppehållstillståndet omprövas.
När uppehållstillstånd prövas är Säpo en av instanserna som kan lämna en erinran om de anser att den sökande utgör ett hot för rikets säkerhet.
— Säpo och Migrationsverket delar såklart uppgifter med varandra, säger Jessica Eriksson.
Enligt Säpo har de dagligen kontakt med Migrationsverket i olika ärenden, men de kan inte kommentera om Säpo har en roll i det pågående fallet.
— Skulle det vara en individ som utgör ett säkerhetshot, så är det vi som arbetar med det ärendet. Då är det vi som agerar, och därefter tar Migrationsverket vid, säger Karl Melin, presschef på Säpo.
Om det funnits kontakter mellan Säpo och Migrationsverket i det här fallet vill han inte kommentera.
— Jag kan vara tydlig med att säga att hade det varit ett säkerhetshotande ärende, till exempel inom LSU, då hade vi hanterat det ärendet, säger Karl Melin.
Stärka arbetet
Lagen om särskild utlänningskontroll (LSU) har funnits sedan början av 90-talet och används för att utvisa utländska personer som anses hota landets säkerhet.
I december 2022 gav regeringen Migrationsverket uppdraget att stärka arbetet med att återkalla uppehålls- och arbetstillstånd. Syftet är, enligt Tidöpartierna, att säkerställa att systemet med den reglerade invandringen inte missbrukas.
TT söker mannen som utreds.
.jpg)
