Sillgrisslor är fågelvärldens gamla elefanter
De senaste två åldersrekorden för ringmärkta fåglar i Sverige innehas av sillgrisslan. Den kan leva kring 50 år, satsar sent på familj och har ett intrikat socialt liv på klipporna på Stora Karlsö. Den är fågelvärldens elefant, säger Jonas Hentati Sundberg, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Sillgrisslan hör till familjen alkfåglar. Den var i princip utrotad innan den fridlystes 1880. Den enda kolonin fanns då på Stora Karlsö utanför Gotland. Efter det har stammen återhämtat sig. Den första sillgrissleungen ringmärktes 1913.
Sveriges största koloni finns ännu på Stora Karlsö där drygt 20 000 par häckar. Därifrån har fåglar utvandrat och det finns i dag även kolonier på Norrlandskusten och Bornholm.
Ungen sitter på klipphyllan i tre veckor innan den hoppar ut mot havet och tillsammans med sin pappa simmar ut.
Under pandemin visade det sig att sillgrisslan gynnas av mänsklig närvaro. När covid-19 stoppade turismen till Stora Karlsö, störde havsörnar sillgrisslornas häckning och de fick sin sämsta säsong någonsin, visar en rapport från SLU.
Källa: SLU
Tidigare i somras hittades en död sillgrissla på Gotska Sandön, ringmärkt den 16 juli 1974 på Stora Karlsö. Det innebär att den blev närmare 49 år gammal.
Fågeln är den femte ringmärkta sillgrisslan i Sverige som blivit äldre än 45 år, konstaterade Naturhistoriska riksmuseet.
Bakom den aktningsvärda åldern ligger en strategi som grundar sig på de tuffa livsvillkoren till havs, förklarar Jonas Hentati Sundberg, docent i ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet, som studerat sillgrisslor i 20 år.
Skaffar familj sent
— Många havsfåglar som till exempel sillgrisslor blir väldigt gamla och får i gengäld få ungar. De väntar i upp till fem–sex år innan de lägger första ägget, de lägger bara ett enda ägg och får en enda unge per år. Elefanter har en liknande, extrem strategi: de satsar sent i livet och har i stället en hög överlevnad, förklarar han.
Ett dåligt år kan sillgrisslan till och med hoppa över att lägga ägg, och stannar ute till havs.
— Om man jämför med till exempel en talgoxe satsar den det första året och lägger sju, åtta ägg. Får den sedan några ungar som överlever så är den klar med att föra sina gener vidare, säger Hentati Sundberg.
Samlas på Stora Karlsö
Sillgrisslan lever ute till havs, ofta långt ute där den flyger runt och livnär sig av fisk. När fågeln kommer för att lägga sina ägg är den beroende av land och söker sig till klipphyllor. Där bildas ofta stora kolonier men det är ofta brist på föda runt kolonin, då en häckande sillgrissla inte kan flyga särskilt långt utan att återvända till land.
En stor del av alla Östersjöns sillgrisslor kan på våren samlas på en enda plats på Stora Karlsö.
— Då är det bättre att bara ha en unge i stället för tre, och leva ett år till för att lägga ytterligare ett ägg, säger Hentati Sundberg.
Vänsterprassel på klipporna
Under tiden på klipporna utvecklar fågeln ett avancerat socialt liv.
— De bildar ofta livslånga par och följer varandra. Men det kan också hända emellanåt att de skiljer sig, och att de vänsterprasslar med varandra på klipphyllorna. Så det är ett intrikat socialt spel.
För att sillgrisslan ska få ett långt liv krävs också att förutsättningarna i havet är de rätta.
— Att den här fågeln blir nästan 49 år gammal betyder att det varit hyfsade förutsättningar för den de senaste 50 åren i Östersjön. Det är fascinerande med tanke på att Östersjön ofta porträtteras som att den är i det närmaste död.
"Är en vinnare"
Hotfaktorer mot sillgrisslan som jakt, äggplockning, oljeskador och miljögifter har minskat, vilket gynnat fågeln.
Sillgrisslorna på Stora Karlsö ökar ganska kraftigt i antal sedan flera år. Tusentals ungar föds varje år och hundratals fåglar ringmärks, påpekar Jonas Hentati Sundberg.
— Östersjön är starkt mänskligt påverkad och kanske inte helt i balans. Men det finns samtidigt också vinnare i det, som sillgrisslan.
