Svårt för bortförda barn att få hjälp

Enligt utrikesdepartementet (UD) har 538 barn och unga blivit bortförda i vad som bedöms vara hedersrelaterade ärenden mellan åren 2018 och 2022.

Nadia, som är född och uppväxt i Sverige, togs till föräldrarnas hemland Jordanien där hon hölls inlåst och dödshotades av familjen. Hon bad svenska ambassaden om hjälp att komma hem första gången när hon var 15 år, men fick veta att hon måste vänta tills hon blir myndig.

Att få hem barn som förts bort är en stor utmaning, säger en utredare hos polisen, specialiserad på hedersbrott, som intervjuas i programmet. Många av de länder som barn förs till går inte med på att svensk polis utreder brott i deras land.

— Jag har inte haft något ärende tyvärr där något barn har kommit hem. Jag skulle vilja säga att vi kan få hem de här barnen men det är inte så. Därför måste vi bli bättre på att hjälpa dem innan de förs ut, säger utredaren.

Lyckades fly

Efter fyra år lyckades Nadia fly och ta sig hem till Sverige, men fick inte det skydd som hon hoppats på. Trots att socialtjänsten informerats av UD om att hennes familj hotat att döda henne placerades hon bara några mil från föräldrarna.

I Norge erbjuds bortförda barn som lyckats ta sig hem ett nio månader långt stödprogram. I Sverige saknas ett organiserat mottagande, det är upp till varje socialtjänst att bestämma hur mottagandet ska se ut.

Stora brister

— Tyvärr blir jag inte förvånad. Jag vet att det finns jättestora brister i det skyddet som i dag erbjuds de som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, säger jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) om Nadias fall.

Ett förslag om utvidgat utreseförbud skulle enligt den förra regeringen ha börjat gälla den 1 juli 2023.

— Det är prioriterat och vi hoppas så snart som möjligt såklart kunna lägga fram det här lagförslaget, säger ministern i programmet.