Terrorexpert: Därför sticker Sverige ut i Europa
Sverige sticker ut i Europa – där terrorsituationen generellt har förbättrats. Det säger norska statsvetaren Jan Oskar Engene, expert på europeisk terrorism. Samtidigt varnar han för att man som privatperson inte ska stirra sig blind på terrorhotnivån i olika länder.
Storbritannien:
Storbritannien som helhet har för närvarande en terrorhotnivå på nivå tre på en femgradig skala. Det definieras som att terrorhotet är betydande och att “en attack är trolig”. För Nordirland, som har sin egen bedömning för Nordirland-relaterad terrorism, är hotet allvarligt – en fyra på den femgradiga skalan.
Danmark:
I Danmark har terrorhotet i flera år klassats som en fyra på en femgradig skala, vilket betyder allvarlig nivå. Enligt danska säkerhetspolisen PET betyder det att det finns ett erkänt hot samt att det finns kapacitet, avsikt och planering för terrorattentat.
”Även om den senaste tidens händelse har skärpt hotet inom nivå 4 finns det i nuläget inte någon grund för att höja hotnivån till mycket allvarligt, det vill säga nivå 5”, skrev PET i en kommentar till TT på torsdagen.
Norge:
Även Norge har en femgradig skala när det gäller terrorhotnivåer, men den sträcker sig från ett till X. Nivå ett innebär att det inte finns någon kännedom om terrorhot, medan X innebär en “extraordinär hotsituation”.
I dagsläget ligger den norska terrorhotnivån på nivå tre, moderat terrorhot. Det definieras som att en eller flera aktörer kan ha förmåga och vilja till att genomföra terror i Norge.
Finland:
Den finska skyddspolisen Supo gör bedömningen att terrorhotnivån är en tvåa på en fyrgradig skala, vilket innebär förhöjt hot.
“Det mest sannolika hotet om terrorattentat utgörs av enskilda individer och smågrupper som stöder en högerextrem eller radikalislamistisk ideologi”, skriver den finska skyddspolisen Supo på sin hemsida och tillägger att det på kort sikt är osannolikt med attacker.
Frankrike:
Frankrikes säkerhetsprogram Vigipirate har tre nivåer för terrorhot. I nuläget ligger man på nivå två som kallas höjd säkerhetsnivå, vilket innebär att det finns risk för attack.
Nivå ett kallas vaksamhetsnivån och innehåller en rad säkerhetsåtgärder, bland annat övervakning av kollektivtrafik och offentliga platser. Nivå två, höjd säkerhetsnivå, innebär att det är en hög eller till och med väldigt hög risk för terrorattentat. Åtgärder som är möjliga att vidta på nivå två innefattar bland annat att skydda sårbara verksamheter, så som flygplatser och trosinrättningar.
Den tredje nivån är en tillfällig krishanteringsnivå som införs i samband med att en terrorattack sker, eller för att kunna identifiera ett konkret terrorhot.
“Terrorhotet kommer främst från islamistiska organisationer som Al Qaida (som tog på sig ansvaret för attacken mot Charlie Hebdo den 7 januari 2015) eller Islamiska staten”, skriver franska regeringen på sin hemsida.
Tyskland:
Tyskland har inga formella terrorvarningar, liknande många andra länder i Europa.
“Situationen kan variera från region till region, även inom en stad kan risknivån variera. "Varningsnivåer" ger en felaktig känsla av att faran är densamma överallt. Varningsnivåer kan också bidra till att i onödan öka känslan av otrygghet”, skriver det tyska inrikesdepartementet på sin hemsida.
Lastbilsattentatet i Berlin 2016. Attacken mot tidskriften Charlie Hebdo i Paris 2015 och de samordnade terrordåden i staden senare samma år. Terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm 2017.
Under en tid drabbades Europa av många terrordåd – men på senare år har situationen förbättrats, säger Jan Oskar Engene, statsvetare vid universitetet i Bergen som skrivit en bok om terrorism i Europa.
— Bakgrunden till det är att kriget i Syrien på ett sätt har gått tillbaka och att västländer inte längre är i Afghanistan och Irak. Konflikterna där västländer var med var nog drivande för radikalisering, vilket både IS och al-Qaida utnyttjade i europeiska länder, säger han.
"Tyder på konkreta planer"
Just därför sticker den nuvarande situationen i Sverige ut, säger Jan Oskar Engene.
TT: Ur internationell synvinkel, hur allvarlig är situationen i Sverige nu?
— Det är svårt att säga utan att ha kännedom om den konkreta informationen som terrorhotbedömningen beror på. Men så vitt jag förstår så säger svenska myndigheter att de har avvärjt terrorattentat och det tyder på att det är konkreta planer, så det är nog ganska allvarligt, säger han.
Sveriges terrorhotnivå höjdes nyligen från tre till fyra på en femgradig skala. Även Danmark ligger på samma nivå. Flera andra europeiska länder, till exempel Norge och Storbritannien, ligger på en trea.
Svårt att jämföra terrorhotnivåer
Men Jan Oskar Engene anser att man ska vara försiktig med att jämföra, eftersom olika länder kan använda sig av olika kriterier och metoder för att bedöma terrorhotet. Även när det gäller ett enskilt land kan det vara vanskligt att fästa allt för mycket uppmärksamhet vid terrorhotnivån, säger han.
— De är svåra att förhålla sig till för allmänheten. För en vanlig medborgare kan det vara svårt att förstå vad det innebär, vad betyder det att nivån ökar från tre till fyra?
TT: Tycker du att allmänheten inte ska tänka så mycket på det?
— Ja, terrorism är ju ett form av politiskt redskap som önskar att påverka folk. Så jag tänker att man kan ju välja att inte låta sig terroriseras. Att uppföra sig som vanligt kanske är ett sätt att stå upp emot denna typen av hot, säger Jan Oskar Engedal.
