Säpo ser högre aktivitet bland extremister
Svenska våldsbejakande islamister har påverkats av de uppmaningar som kommit från terrorgrupper utomlands om våldsdåd, enligt Säpo. Vi ser att det rör sig och att man reagerar på omständigheterna, säger chefen för kontraterrorism Fredrik Hallström.
Den 17 augusti i år beslutade Säkerhetspolisens chef att höja terrorhotnivån från 3 till 4 på den femgradiga skalan.
Beslutet grundar sig enligt Säpo inte på en enskild händelse. Däremot har det under året skett en successiv försämring av hotbilden mot Sverige, där Sverige gått från att betraktas som ett "legitimt" till ett prioriterat mål.
Koranbränningarna har bidragit till bilden av Sverige som ett islamfientligt land.
Flera internationella terrorgrupper har också riktat hot mot Sverige.
Senast nivån låg på en fyra var under några månader 2015 och 2016. Polisen sökte då efter en flykting som misstänktes planera ett terrordåd i landet. Mannen friades senare från misstankarna.
Säpo ser ett ökat flöde av hot som riktas mot Sverige. Hoten kommer bland annat från internationella terroristgrupper som IS, al-Qaida, al-Shabaab och Hizbollah – och väcker visst gensvar i svenska extremistmiljöer.
— Den svenska våldsbejakande islamistiska miljön reagerar på omständigheter och olika uppmaningar, säger Fredrik Hallström.
Det polariserade läget i omvärlden gör situationen lättantändlig, anser han.
— Det är "vi mot dem" och "de mot oss", och i de här lägena ställs det verkligen på sin spets. En liten gnista kan få ganska stora konsekvenser.
Inga garantier
TT: Är det bara "ljudvolymen" som ökar eller ser ni personer som faktiskt är beredda att agera?
— Vi ser, och det har vi sett tidigare, hur framför allt utlandsbaserade grupperingar försöker uppmana eller försöker ta sig till Sverige och använda individer i Sverige. Det är vårt uppdrag att uppfatta och hitta dem i så god tid som möjligt.
Han säger samtidigt att det inte finns några garantier att terrordåd inte inträffar.
— Historien har visat att även om man har en hög hotnivå och även om man har riktat verksamhet mot individer eller grupperingar så har det ändå inträffat. Det är utmaningen i vår verksamhet att förstå på djupet om en individ har en avsikt eller inte.
Oklart antal
Hur många våldsbejakande islamistiska extremister det finns i Sverige som sympatiserar med terrorgruppernas budskap vill Säpo inte svara på. 2017 gick dåvarande Säpo-chef Anders Thornberg ut med att det rörde sig om cirka 2 000 personer.
— Jag vill inte bekräfta några siffror överhuvudtaget för jag anser inte att det ger en relevant bild av hotet, säger Hallström.
Däremot är tillströmningen till extremistmiljöerna en oro.
— Det jag kanske är mer bekymrad över är att vi ser en tillväxt, och att vi som säkerhetstjänst fokuserar på de akuta hoten och kanske något mindre hanterar den långsiktiga frågan, just när den har som störst flöde.
Slank under radarn
Ensamagerande har pekats ut som det största terrorhotet mot Sverige, bland annat eftersom de är svårupptäckta. 2010 slank Taimour Abdulwahab under Säpos radar och sprängde sig själv till döds på Bryggargatan i centrala Stockholm. 2017 dödade Rakhmat Akilov, inspirerad av IS, fem personer med en lastbil på Drottninggatan.
TT: Har ni bättre koll i dag?
— Vi har delvis blivit bättre eftersom vi utvecklat våra metoder, men samtidigt är det en annorlunda situation i dag med digitaliseringen och teknikutvecklingen med anonymiserade chattforum. Det gör det svårare för oss att identifiera och framför allt bedöma avsikten hos aktörer, säger Hallström.
Han säger att det högre hotet mot Sverige kan bestå över lång tid. Flera exempel finns där terrorister slagit till mot mål många år efter en upplevd kränkning – den franska satirtidningen Charlie Hebdo, danska Jyllands-Posten, svenske konstnären Lars Vilks och författaren Salman Rushdie.
— Säkerhetspolischefen kommunicerade sex till tolv månader med den här hotnivåhöjningen. Den negativa bilden av Sverige kan nog bestå ännu längre än så, säger Hallström.
